Gott Nytt År 2010.

Dagen innan nyårsafton var Timo och tittade på flickfotboll, när Erica spelade cupfotboll i Qpolen och som vanligt vann de och gick till final som spelas i början av januari. Jag tog en runda med Tees och handlade under tiden, sedan for vi upp till Vittsjö till Siv och Boris. Som ni ser så är det vintrigt och Tees nosar runt i snön, har månne katten varit där?


Deta blev lite skinka och ostbricka och sedan mandelmusslor med grädde och sylt och kaffe. Men sedan var det dags att fara hem igen efter att haft en trevlig eftermiddag och önskat dem ett gott nytt år. 

När vi öppnade dörren hemma och skulle gå ut, stod det en tomte på trappan och den tomten har en rolig historia. Förra julen dök den upp hos grannen på deras trappa och de undrade om det var vår tomte som kommit fel. Men så var det inte. Nu flyttar grannen och håller på att städa ut huset och hux flux så hoppade tomten över till vår trappa, han ville nog vara kvar i kvarteret. Vi tror i alla fall att det är samma tomte. Lite tråkigt att grannen flyttar, de var så trevliga och barnen har gärna tittat in och busat lite med Tees.

När vi kom hem från Vittsjö bröt vår förkylning ut på riktigt och vi tog Alvedon, på natten svettades Timo i 3 pyamasar, så han svettades väl ut det mesta, för han kände sig lite bättre idag. Dagens temperatur -10 grader!

Han orkade åka med Carina och Mia och hundarna på en runda ute hos Mia. Här går Mia och Carina mot huset efter rundan.




Se vad spänstig Tees är när hon hoppar.



Här är 4 hundar på rad Tees, Vittra, Viggo och Vera.



Här kollar Tees in vår nya tomte och vi passar på att önska alla ETT GOTT NYTT ÅR! 


Julen 2009

Julaftonsförmiddag tog vi en tur ute på Hovdala och fick ett fint vinterfoto.


Julafton firade vi hos Christel med familj och här sitter Lars och Marcus och njuter efter fikat.



Morfar skojar med Erica och Sandra.



Erica tände julstaken.

Erica spelade sina julvisor för oss och hon gjorde det med bravur efter en termins övning på sin saxofon.



Erica agerade tomtenissa och delade ut julklapparna och till och med mormor och morfar fick klappar.



Här har det delats ut en hel del klappar till snälla människor.

Christel ordnade med all maten i köket.



Är det månne tomten som kommer?? Det är många nyfikna i alla fall!

Efter mycket och god julmat var vi både mätta och belåtna och drog oss hemåt.

Juldagen körde vi ner till Landskrona och Thomas och barnen.

Här är det Andreas som fått ett paket.



Linnea var väldigt koncentrerad på paketen.

Nu vankas det julmat igen.



Lite vilopaus efter maten.



För att få ner maten så tog vi en promenad ute i Karlslund, trots regnvädret, och snön var borta.

Se vad bra Andreas reflex är i mörkret.

Getterna fick lite bröd och verkade belåtna.



Sedan var det dags för ris-ala-malta och kaffe innan vi for hemåt mot Hässleholm igen.



Annandagjul tog vi det lugnt, men så ringde Siv att de var i stan och de kom in på en kopp kaffe. AnnLouise och Robin var med och vi diskuterade Hovdalahonung, var man kan få tag i det.

Carina och hundarna kom också och det blev livliga samtalsämnen.



Efter det åkte vi till Åhusfältet, men det var så kallt att det bara blev en liten runda och lutfisken väntade, Carina åt det också, men som hon sa, det är såsen, senapssås, som är godast. Shiva kräktes upp sin mat och de åkte hem igen.
Nästa morgon ringde Carina och berättade att Shiva var på djursjukhuset, hon hade blivit sämre på morgonen. De behöll henne och röntgade henne. De såg något avvikande, som kunde vara en tumör och Carina fick hämta hem henne över natten och så skulle de öppna henne och se vad de kunde göra nästa morgon. Tyvärr kunde de inte göra något för Shiva, så nu finns hon inte mer. Nu är det inte 3 muskotörer utan bara 2 kvar. Det är så otroligt hemskt att det kan gå så fort, men tur för Shiva, att hon inte behövde lida, utan det var snabbt över. Men för Carina och Vittra och oss är det hemskt och man kan inte fatta det. Vi har ju haft så mycket att göra med Shiva sen hon kom till Carina, att vi tyckte att hon var lite vår. Det blev ett mycket tråkigt slut på året och det känns bara jobbigt. Som tur är har Carina goda kompisar, särskilt Mia, som kan stötta henne, själva är vi alldeles för mjuka för att orka med. När vi läste vad Carina hade skrivit i sin blogg om Shiva, så kom tårarna och de ville aldrig sluta, så till sist kom Tees och ville gosa.  Vi får försöka komma igång igen, men det är otroligt svårt.


GOD JUL ALLA VÄNNER!!!

Sedan snön kom, har vi tagit långa rundor med Tees och njutit av vädret, fast det varit kallt.

En dag for Carina och jag ut till vårt älskade Hovdala och där for 3 hundar fram som jehu och doppade nosen i all snön.



Kan ni försöka sitta fint, jag fryser så.




Framme vid det pampiga Orangeriet med sin dekorativa bakgrund för hundarna.



Visst kan vi posera!




Här är slottet i bakgrunden.



De ser nästan andäktiga ut.



Orangeriets färg bryter så fint mot snön och vilka gulliga hundar.





Ytterligare en byggnad i bakgrunden på Hovdala.




Nu vill vi springa lite så det inte blir så kallt.



När vi tittade upp mot himlen, såg och hörde vi ett fågelsträck på väg söderut.



Sedan for vi hem och drack varm kakao med vispgrädde, mums efter kylan.


En dag hade vi turen att tomten kom förbi med sin säck och Tees fick hälsa på honom. Vi hann fotografera honom och vi hoppas att han dyker upp på julafton också. 




Nu passar vi, både Timo, Gunilla och Tees, på att önska alla en riktigt God Jul!




Finskt besök, SGA-årsmöte och kyrkobesök.

Marja från Iitti, Finland, på föreningen Nordens Finlands-afton.




Dansare från Vinslöv förgyllde kvällen med finska danser. 

SGA-Skåne bowlade I Höör, innan årsmötet. 



För starkt ljus på Fikret och Timo.




Ett gäng kompisar från Timos golftid.



2009 års ordförande Lennart Svensson, numera Lagans GK.




Golfförbundets Göran Hansson bland sina bankillar.




SGA:s årsmötesdeltagare.





Lars-Göran Albrechktsson i röd tröja.



Wittsjös Mikael Jönsson och Arne Persson.




Göran Hansson i diskussion.



Rainbirds Jörgen Köjborg Jensen.



Skall vi starta mötet snart?



Efter mötet var det dags för årets julbord, mat i massor.




Här står vi  hungriga på rad .




Allmänt mingel.




Strömsnäs kyrka, där vi sjöng våra årliga finska julsånger.





Finska vänner på väg in i kyrkan, Kalevi, en bekant till dem och Aira Tikkanen, Vittsjö.



Flera finska vänner bl a Elvi Tikkanen till vänster, Airas svägerska. 

Arja Jantunen spelade och sjöng, helt underbart! 




Altaret i kyrkan.



Dags för luciafika efter sångerna.

Prästen Anna-Liisa Kantola från Gislaved.  




Julpyssel i Röinge skola som började med sång och uppträde.





Resultat av pysslet på bordet i krukorna och stolta elever.



Julpysseldagen var jag placerad att hjälpa läraren Eva Jönsson, en av skolans många rara lärare.



Stolt Moa visar sitt fina julpyssel.




Marcus var i Kristianstad och spelade match.

 En koncentrerad Marcus.



Första riktiga snön, vintern har kommit brr. Tees gillar det även om hon nog tyckte att det var lite väl kallt, -4.



Ericas julavslutning i kyrkan, prästen i vitt.




Här spelar "tomtenissarna"



Erica spelade saxofon med sina kompisar.


Fröken Anette. 



Även Sandra hade avslutning i kyrkan och hon och Frida  sjöng vackert.




Julbord,takreparation och Landskronaresa.

Efter vår fina resa går livet i sina vanliga gängor och vi har varit på vattengympa och Timo i skolan. En tjej frågade honom vad han gör de andra dagarna, när han inte är i skolan och det kan man ju fråga sig.

Så var det dags för Sydsvenska Finska Krigsbarn att ha julbord på Borgen i Osby den 4:de december, Carinas födelsedag.

Nära 70 personer hade anammat kallelsen. 



Maten var mycket god och stämningen på top som det alltid blir på våra träffar.




Ordförande Soini Andersson med hustrun Tuulikki gladdes åt den lyckade sammankomsten.



Fin dragspelsunderhållning av en Västra Frölundabo.

God mat och mycket mat, varför kan man inte äta lagom!!

Men bara lite lite till. 




Djupa diskussioner med Soini.



Kamratligt prat runt bordet.



Sen kom allsången igång, och vilket vackert hålligång, alla sjöng så taket höll på att lyfta!



Så tittade Siv och Boris in på lördagen och vi kom till att prata om vårt tak, som skadades i stormen. Några pannor knäcktes och flyttades. Men ingen av oss kan klättra upp så högt och byggföretaget, som skulle göra vid det har inte hunnit ännu. De har så mycket att göra.

Då skulle Timo och Boris titta på det och plockade fram stegar och Boris klättrade upp.




Han fick dit nya pannor och fick dem på plats, en hissnande höjd. Timo, Siv och Tees tittar på.



Så på söndagen for vi ner till Landskrona och Thomas. Andreas och Linnea var där och de hade bakat pepparkakor dagen innan, så det blev en fika med många kakor. Linnea och Andreas gillar varandra jättemycket.



Därefter gick vi en promenad ner till stan, skönt att få röra på sig och Tees fick en annorlunda runda.



Här hittade Timo tom finska flaggan, det var ju Finlands självständighetsdag, 6:e december.



En skulptur från ett träd av en fotbollssko och Landskrona Bois loga.




Andreas tyckte att det var roligt.




När vi kom tillbaka hem blev det kinamat som alla gillade, helst barnen som fick glass till det. Sedan var det dags att köra mot Hässleholm igen, vi skulle ta ut Carinas hundar, eftersom hon var på lussefest. Men mörkerkörning tar på krafterna och vi var ganska trötta nära vi väl kom hem.


Avskedsmiddag och hemfärd.

Efter att ha vilat ett tag på hotellet var det så dags att åka till restauranten La Riva, med italienskt stuk. Dagen till ära hade de hissat svenska flaggan.



Några av våra reskamrater.



En tavla som föreställer La Riva.

Som förrätt bjöds på pumpasoppa som var helt underbar, jag är annars ingen soppälskare och till det bröd och snaps.

Sedan blev det kalkonsnitzel med svampsås och broccoli och lätt stekt potatis samt öl eller vin, smaskens och allra sist en mycket porös och god bakelse. Maten smakade otroligt gott och vi blev mätta och belåtna. 



Utanför rann en flod och på den åkte det turistbåtar.




Vår chaufför Boris hade lovat oss en extra kvällsrunda och titta på belysningen. Det var svårt att "fota" det från bussen, men Unter den Linden var otrolig med alla träden belysta.






Efter ett tag sa Boris att om alla går ut genom framdörren så skulle han bjuda alla på en Irish Coffea. Oj vad alla var snabbt ute ur bussen.

Jag undrade vilket ställe skulle vi nu till, men Boris gjorde det själv där bak i bussen. Gott med grädden, men jag tyckte nog att det var för starkt, så Timo fick resten.



Så var det hemfärd och sängarna väntade. Trötta men nöjda och med många intryck. Så blev det en härlig frukost igen och ihop med väskorna och ner till bussen för färd hemåt. 



Nu gick det lugnare hemåt och vi skulle inte stanna för att handla någonstans, så i lagom tid stannade vi till vid en restaurant och vilken lång kö, men vi fick vår mat. Men vilka portioner, vi kunde inte äta upp allt, men gott var det.




Så kom vi då fram till Malmö och till vår buss hem till Hässleholm, trötta men otroligt nöjda och vet att vi har många minnen framöver.




Det här är vår lille mascot från Berlin, någon köpte en på hotellet just innan vi skulle åka och om man trycker den på magen börjar den snarka. När det hördes ville många köpa en sådan och vi också, men Tees får inte ha den så den går sönder men hon är väldigt intresssad.



Carina kom hem med Tees och hon blev glad att se oss, men det blev Shiva och Vittra också. Nu kändes det bra när vi var samlade igen.


Fria aktiviteter i Berlin.

På vägen in till Berlins centrum körde vi längs Frankfurterallee och förbi AlexanderPlatz igen förbi Maria och Nikolaikyrkorna som är Berlins äldsta. Längs Unter den Linden och Friedrichstrasse och Potsdamer Plats, samt Kurfürstendamm bl.a.

När vi släpptes av busssen för egna aktiviteter, letade vi efter någonstans att äta och det blev vid en kiosk, där vi provade på typisk tysk mat korv med tillbehöv.

På vägen hade vi passerat Kaiser-Wilhelm-Kyrkan som blivit bombad och skulle repareras, men man bestämde att behålla den i sitt skick. Fransmännen skickade  blå mosaikstenar, som man byggde upp 2 byggnader med och som gav ett otroligt sken inuti. Vi beslöt att gå dit och titta på kyrkan. 


Den var otroligt vacker. 




Här ser man skadorna.







På vår vidare färd stannade vi och lyssnade på ett band som spelade otroligt fin musik, det var så medryckande att Timo hade kunnat stanna där hela dagen.



Ser ni mig i bakgrunden?



Sedan träffade vi på ett fenomen som vi upplevt tidigare i Barcelona. Personer som står alldeles stilla, men när de får en peng gör de olika rörelser.









Timo var tvungen att prova, vad som skulle hända.




Kolla glimten i ögat och Timo trivs!! Men att de kan stå så orörliga så länge.




Ett annat trevligt färdmedel, en hästdroska i sakta lunk.





Vad var nu detta, världens längsta dam?? Nej hon hade nog styltor under kjolen.




Nu var det äntligen dags att handla vykort, så att man kom ihåg lite när man kom hem.





Här är vi inne bland julmarknadsstånden, vackert men det var mest mat och dricka där inte så mycket julgrejer egentligen.







Nu har vi hamnat i ett stort varuhus med en jättegran, men Timo klarade inte av att vara där inne så länge för astman, sa han i alla fall. (hm) Så det blev inte handlat något alls.




Sedan var vi trötta och fikasugna och vi hittade ett kafe- ölstuga och vi gick in. Men det var fel ställe, som vi hade hamnat på, framme vid disken stod 2 personer klädda i långa kläder och turbanhattar och när vi tittade oss runt satt det bara 2 herrar vid varje bord, det var ett gayfik och det röktes för fullt där. Så vi var tvugna att gå därifrån och vi vågade inte fotografera de 2 transerna.

Efter ytterligare en promenad hittade vi ett kondis och tog choklad med vispgrädde och en tårtbit vars. Jättegott, men jag orkade inte äta allt. (Men Timo kunde)



Sedan hämtade bussen upp oss igen för färd mot hotellet och för en middag på stan.


Berlinmuren.

En vy från vårt hotellfönster, tänk vilka eltrådar rakt över husen. Usch!!



Efter en härlig frukost skulle vi då bege oss ut i Berlin, på väg till och från hotellet passerade vi Stasiarkivet, tänk vad mycket hemskt det hände där.




Så kom vi då fram till muren och vi parkerade vid Q2 Word där MTV-galan för firandet av murens fall hölls. David Hasselhoff var värd för galan, men det berättades att han var så full att han fick plockas bort, tragiskt!



Nu gäller det att se så mycket som möjligt.





Här är muren framför oss, man har gjort konstverk på det som är kvar.



Smaken är olika.

Man ser hur hög muren är när man står bredvid den. 

Här har vi lyckats hamna på samma foto. 




Ytterligare flera konstverk.



Baksidan av muren, tänk vad man är liten eller hur jättehög muren är i verkligheten!!



Här i ena fönstret ser man Trabanten som försökte köra genom muren.






Här ser man fortsättningen på muren och Tv-tornet som Timo var så glad över att han hade vågat åka upp i. 



Nu är rasttiden slut och vi måste fortsätta.




En bild på hur muren såg ut förut, man förstår att det var nästan omöjligt att forcera den.

















 

 


Berlinresans första dag.

Det blev lite orolig nattsömn, vi skulle ju upp tidigt och ta oss till Grönängsplan till bussen. Det var mörkt ute men vi vaknade till lite under promenaden. Väl framme stod det några personer där, men de skulle inte till Berlin. Först kom en buss och hämtade några personer. Visst är det bra med reflex!




Sedan kom vår buss och vi kunde lasta in vårt bagage.




Så gick färden mot Malmö och vi bytte till vår "riktiga" buss för färd mot Berlin över Öresundsbron.




Vi kom fram till Rödby och tog färjan över till Puttgarden, men det var otroligt med bussar och bilar som skulle med och överresan tog bara 45 minuter så vi fick knappt tag i en kopp kaffe och macka. Sen var det bara att rusa ner till bussen igen. Färden gick till Calle där vi kunde handla lite.

En stolt Timo hittade sitt favoritvin.




Resan gick vidare mot Berlin på autobahn och det var inte så mycket att titta på och vi var trötta så vi passade på att slumra lite. Det regnade lite men vi stannade på ett ställe så att vi kunde få något att äta.

De största kaffekoppar jag sett, men kaffet var gott och mackan med, så vi piggnade till lite.






Så kom vi då äntligen fram till vårt hotell och vi fick vårt rum på Hotel Ramada Globus, Berlin, på östsidan. Rummet var helt okay men vi skyndade oss ner för maten. Det blev en buffé med mycket god mat och vin därtill.

Vår guide Jan från Rumänien med sällskap.



Ett par som vi pratade mycket med.




Så blev det dansmusik med härliga toner, så vi kunde inte låta bli att ta oss en svängom trots gympaskor.




Sedan skulle vi ta en busstur till Alexanderplats i stadsdelen Lichtenberg och bese Tvtornet, som var 368 meter högt, Timo sa att han skulle stanna kvar där nere, men följde med upp och kunde gå fram till fönstren och njuta av utsikten, det var jätteroligt, hans höjdskräck var borta. Innan vi fick åka upp besiktigade de min ryggsäck, men allt var ok.





Utanför vårt hotell.




Här går vi  igenom programmet, så vi vet vad som skulle hända härnäst.




Väl framme där såg vi många polisbilar, över huvud taget verkade det vara många poliser på stan.



Efter besöket i tvtornet var vi nöjda med att få åka till hotellet igen och inta ryggläge. Dagen hade varit ganska tröttsam.

Nästa morgon vankades det en underbar frukost med många delikatesser.



70 år!

Så var det då den 26 november och jag blev lika gammal eller ung som Timo. Vi tog det lugnt den dagen, eftersom vi redan hade firat i samband med Timos stora dag och Timo inte kände sig riktigt frisk.
Carina och Christel med familj kom på kak- och kaffekalas (tack Annlouise) Först kom Carina och Christel, Lars och Marcus.

Det ser allvarligt ut, är det månne nästa dags resa i tankarna.

Nu har Sandra också kommit från sin teckningslektion.



En nöjd Gunilla som fick ta det lugnt denna dag.



Erica kom till sist från sin friidrottsträningen.



Det blev en lugn och kort "firning", vi skulle ju upp tidigt nästa morgon, eftersom vi skulle resa till Berlin. Bussen gick redan kl 06 05 från Hässleholm. Vi packade det sista och Carina tog Tees med sig hem, hon skulle campera med sina kompisar Shiva och Vittra. Det kändes så underligt att gå och dona, utan att Tees sprang ivägen, tomt.


RSS 2.0