Tyringe museum.

 
 
 Lördagen den 25 oktober åkte vi till Tyringe museum.
 
 
 
Här nere är museet.
 
 
 
Först var det frukost och sedan bänkade vi oss för att lyssna på Jean. 
 
 
 
 Soini och Antero fotograferar publiken.
 
 
 
Så hälsar Soini oss välkomna.
 
 
 
Och så håller Jean ett intressant föredrag om Finlands 3 krig.
 
 
 
Här ett café i museet.
 
 
 
En barnkammare.
 
 
 En sjuksal.
 
 
 
 Flera gamla saker som en gammal symaskin.
 
 
 
När föredraget var slut fick Jean en bukett rosor.
 
 
 
Det blev mer fika.
 
 
 
En del gamla hjälmar.
 
 
 
 Soini och Timo med lappen om halsen samtalar.
 
 
 
Här är gänget krigsbarn som talar lite om deras liv i Sverige.
 
 
 
 Så fick alla krigsbarnen 2 rosa rosor,
 
 
 
 Nu på väg hem igen.
 
 
 
2 vackra rosa rosor som skulle varit vita som Finlands ros, men i blomsterhandeln svarade man att vita rosor togs bara hem till begravningar, så det fick bli rosa istället.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Takbygge mitt emot oss.

 Tisdagen den 14 oktober börjades takarbetet hos vår granne. Det här ser farligt ut!
 Högt uppe arbetar de.
 
 
 
 Ena byggkillen hade sin hund med sig, som vi träffat när de gjorde vid vårt tak. Det var 1,5-åriga springerspanieln Nässla . Tees tyckte att det var roligt att få träffa henne igen, men Nässla var lite försiktig och lade sig platt när Tees ville leka..
 
 
 
 
 Här har det just varit lite bus, och visst är de lika varandra! Men Tees är mest vit och Nässla mest brun.
 
 
Nu vilar Nässla sig lite och kollar läget.
 
 
 
Vi skulle ta en promenad och då tog vi med oss Nässla och det gick bra. Hon var också glad för hundgodis.
 
 
 
Här jobbas det på hög höjd.
 
 
 
 Det gick bra att sitta fint, bara man fick något gott efteråt, nästa dag, när hon fick följa med igen.
 
 
 
Så hördes det ett sus, uppe mot himlen, det var flyttfåglarna som flög åter igen söderut.(Hannu vilka är dessa?)
Det är nog omöjligt att förklara.
 
 
 
Usch att vistas så högt uppe och arbeta-
 
 
 
 Det gäller att hålla tungan rätt i mun.
 
 
 
 Här skypar syster Marja i Vanda med broder Timo.
 
 
 
Det går bra att prata med varandra via datorn, 3 syskon och en Timos morbror i Finland, pratar med varandra flera gånger i veckan.
 
 
 
Nu kommer det hjälp, för att ta upp takpannorna till taket.
 
 
 
 Förr fick man bära upp de tunga pannorna via stege, annat är det idag.
 
 
 
Fint att det finns hjälpmedel.
 
 
 
Bilen som hissar upp pannorna.
 
 
 
Nu är de upphissade och så gäller det "bara" att placera ut dem också.
 
 
 
Inte min favoritarbetsplats!!!!
 
 
 
 Hösten har kommit, men vi har inte upplevt de vackra höstfärgerna, men här är vår kastanj i höstfärg.
 
 
Så fint blev taket!
 
 
 
 
Under vår Tees-runda idag fotograferade Gunilla det nya taket flera gånger.
 
 
 
 
 
Nu har vi fått riktiga höstfärger längs gatorna i Hässleholm.
 
 
 
 
 
 När Tees är skendräktig är hon försiktig med sina "valpar" men efteråt duger de till att ha som huvudkudde.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

En sista utflykt och sen hemfärd.

 Lördagen den 11 oktober gick vi en runda i naturreservatet Bäckhalladalen, norr om Simrishamns city,en  dam på campingen hade rekommenderat det.
 
 
 
Det var isen under istiden som hade format naturen.
 
 
 
Det fanns många sten-formeringar och murar. Simrishamns kyrka är byggd med sten härifrån.
 
 
 
 Tees uppskattade också en promenad i en vacker Österlens natur.
 
 
 
Här en liten bro att gå över, tur att den inte var högt uppe, Timo gillar inte höjder.
 
 
 
Ytterligare en stenmur.
 
 
 
Överallt fanns det ett otal stenmurar.
 
 
 
 Här poserar Gunilla och Tees.
 
 
 
Vilket trolskt skimmer i skogen.
 
 
 
En högre sten.
 
 
 
 Tees är van vid att hoppa upp på stenar ute i Hovdala.
 
 
 
 Här poserar hon vant.
 
 
 
 En näckros sjö, underbart vackert.
 
 
 
 
Akta så att du inte ramlar i sa Timo.
 
 
 
 Vilken formation.
 
 
 
 
Murgrönan bredde ut sig och uppför stolpen också.
 
 
 
 Här en liten äng bland alla stenar.
 
 
 
 Blir det bra så här??
 
 
 
 Maffigt eller hur??
 
 
 
 Timo tänkte gå uppför stigen, men det var för brant.
 
 
 
 Visst är naturen annorlunda.
 
 
 
En liten grotta, vem kan bo här tro? 
 
 
 
Tillbaka på campingen igen, då var vädret härligt och vi tog en fika ute.
 
 
 
Det smakade riktigt gott efter promenaden och i solskenet.
 
 
 
Havet i bakgrunden var inte dumt heller.
 
 
 
Nu gäller det att äta upp och packa klart husvagnen och köra hemåt igen.
 
 
 
 Vilken natur och där kunde Tees springa riktigt fort.
 
 
 
 En segelbåt på sin färd på Östersjön.
 
 
Väl hemma igen fick vi ringa till Christel, för att få hjälp med att få husvagnen på plats. Hon och Lars kom och hjälpte oss och bjöd sen hem oss på grillat.
 
 
Här Sandras nya kanin Zacke,  en gullig liten en, med stora tassar.
 
 
Och här Ericas kanin  Milo, syns inte så bra, svart mot svart. Efter maten var det skönt att krypa ner i sin egen säng igen och sova riktigt gott.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Timos stora födelsedag.

 
 Ytterligare en vacker bukett rosor, som Timo köpt till sin Gunilla.
 
 
 
 
Det började nalkas Timos födelsedag, så vi packade husvagnen och for iväg norrut.
 
 
 
 Tees var lycklig, hon fick ju sova hos matte och husse i sängen, det är så gosigt att få ligga hos matte och husse. Hemma får hon ligga ensam på nedre våningen och vakta huset.
 
 
 
Vi styrde kosan mot Ullared, vi behövde lite nya kläder och i varuhuset såg vi Morgan, som varit med på TV om Ullared. 
 
 
 
 Vi var så rejält trötta när vi handlat, att vi köpte med oss kinamat och öppnade en flaska vin och så hade vi hittat finska gröna kulor, som Timo gillar. Tänk att jag kan sitta med vid bordet och kolla vad de äter, tänker Tees.
 
 
 
Skål för alla fynd vi gjort!!
 
 
 
Sedan tog vi en promenad, vi hade ju inte gått så mycket i varuhuset, ha, ha.
 
 
 
En konferensanläggning vid campingen i Ullared.
 
 
 
Här är en utförslöpa, men utan snö än så länge.
 
 
 
En minigolfbana hittade vi också.
 
 
 
En miniatyrgolfbana, men vacker ändå.
 
 
 
Vilka höjdskillnader, bergstopparna var verkligen höga.
 
 
 
Tänk så liten Timo är vid foten av berget! Men lika hård är han.
 
 
 
 
Så randades födelsedagen och Timo blev 75 år ung, här kollar han presenten från döttrarna, fast vi hade sagt att det inte skulle vara några presenter mer i år. Det började tidigt droppa in sms och det fortsatte under hela dagen, så det var många som tänkte på honom.
 
 
 Vi packade ihop och checkade ut och drog söderut. I Osby stannade vi och handlade mat och åt på en pizzeria. Vilken god mat, oj, oj, grekisk sallad och kebabtallrik. Såsen var underbart god och Timo tackade ägaren och sa att det var den godaste grekisk sallad på mycket länge och ägaren såg så glad ut. 
 
 
 
Här våra tallrikar.
 
 
 
Sedan körde vi vidare och kom till Simrishamns camping, alldeles vid stranden av Östersjön. Tees tyckte att det var skönt att få komma ur bilen igen och få sitta på sätet i husvagnen.
 
 
 
Vyn från husvagnen mot Östersjön.
 
 
 
Helt underbar natur i sydöstra Skåne.
 
 
 
Vi tog en rejäl promenad i hamnområdet i Simrishamn. 
 
 
 
Ett annorlunda konstverk i stan.
 
 
 
Som omväxling lite fåglar, först en vacker gräsand.
 
 
 
Den här ser lite mäktig ut på stenen, gräsänderna vilar istället.
 
 
 
Naturligtvis skulle vi ha glass denna gången också. Tänker Timo äta båda??? Eller är den andra Gunillas???
 
 
 
Ja, Gunilla fick också smaka och tom Tees fick lite, lite.
 
 
 
Kioskhusen vid hamnen har en fin arkitektur.
 
 
 
 
En stort fartyg i de finska färgerna.
 
 
 
Vi kollar många olika båtar idag.
 
 
 
 
Gunilla har hittat sin båt, "den glada räkan".
 
 
 
Den ser lite gammal och medfaren ut, men den har varit restaurang de senaste åren. 
 
 
Havstomb.
 
Formad av Carl Magnus, till minnet av de fiskare och sjömän som aldrig nådde hemmahamnen.
Rest med medel ur Yngve Östbergs donation år 1988.
 
 
 
 
Så här såg monumentet ut. Timo ville känna på ytan.
 
 
 
 Kustbevakningsfartyg som ligger vid kaj.
 
 
 
 Här kommer en fiskebåt in i hamnen.
 
 
 
Några fåglar vilar sig och kollar Tees. Vad heter fåglarna? Gunilla och Timo är oense.
 
 
 
Mindre båtar fick också plats i hamnen.
 
 
 
En originell skylt från förr. Kanske tidig 1900-tal?
 
 
 
På ett gammalt hus.
 
 
 
Sedan for vi mot den lilla byn Simris och  såg en rolig rondell. Nätbojflaggor.
 
 
 
Väl framme i Simris träffade vi en gammal kollega Thomas Nordin med fru Titti. Och här pratas det nya och gamla greenkeepersminnen.
 
 
 
 De hade köpt en gammal bondgård och gjort vid den helt fantastiskt fint. I hörnet här en spis, som värmer gott på vintern
 
 
 
 Det blev kaffe i deras fina kök. Här sitter Thomas och hans rara fru Titti.
 
 
 
Och många gamla historier hanns berättas och diskuteras.
 
 
 
Så här såg huset ut inifrån gården.
 
 
 
 
På baksidan hade väggen restaurerats  totalt . 
 
 
 
 Sedan åkte vi hem till vår husvagn igen.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Veteranmöte för gamla greenkeepers.

 
Måndagen den 29 september var det dags för Veteranträffen av greenkeepers i Torekov, så Timo gav sig iväg dit och kom lyckligt fram till Torekovs Golfklubb.
 
 
 
Där möttes han av skylten till Torekovs Golfkrog och där lunchen intogs.
 
.
 
 
Krogdelen av klubbhuset.
 
 
 
Ett glatt gäng har samlats,  Rune Karlsson, Kjell Mattson, Janne Lundgren, Claes Mellgren och Carl-Axel Härnström.
 
 
 
Här syns även Håkan Nilsson och Håkan Anderberg samt Lennart Jönsson, närmast.
 
 
 
 
Håkan Nilsson, Mikael Kullenberg, tillika dagens värd, Håkan Anderberg, samt Rune Karlsson.
 
 
 
Carl-Axel och Lennart, f.d. ordförande i SGA-Riks. 
 
 
 
 
 
Lennart, Timo och Håkan.
 
 
 
Göran Hansson, fin kompis, men även SGF:s bankonsulent.
 
 
 
Stig Persson hann komma till lunchen.
 
 
 
Efter lunchen startade golfspelet.
 
 
Rickard Kullenberg, Mikaels bror, som spelade i shorts
 
 
 
 
 
Håkan och Kjell undrar hur spelet skulle gå.
 
 
 
Jörgen Köjborg var också med och spelade.
 
 
 
En bild av golfanläggningen  med havet i bakgrunden.
 
 
 
Det bjöds på många  fina vyer av golfbanan och havet.
 
 
 
Underbara banbilder i Torekov.
 
 
 
Här skall Kjell pröva lyckan.
 
 
 
Sedan var det dags för gruppfotografering och här är hela gänget.
 
 
 
 
 Timo hämtar pris som tävlingens enda coach.
 
 
 
En funderande Timo.
 
 
 
Här inne var min nattplats på Hovs Hallar. 
 
 
 
 Ingen ville prova på att bada???
 
 
 
Natauren runt var underbar och här några kossor på bete intill hotellet.
 
 
 
Visst är vyn fin från hotellets parkeringsplats.
 
 
 
 När Timo kom hem hade han en fin bukett rosor med sig, som tröst för att Gunilla varit ensam.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Höstmöte med laxgille.

 Lördagen den 27 september var det dags för höstmöte för Sydsveriges Finska Krigsbarn, samt ett laxgille i Skillinge. Vi körde ner dit med Tuula i bilen och vyerna på vägen ner är helt underbara.
 
 
 
Här åter en bild från Brösarps backar.
 
 
 
 Vi körde förbi Kivik, som brukar ha en jättestor marknad i juli, men nu är det äpple fest  som gäller.
 
 
 
Väl framme vid Skillinges Scoutgård möttes vi av Finska flaggan i topp.
 
 
 
Det var många deltagare och här ses ett axplock.
 
 
Vice ordförande Antero gick runt och sålde lotter. 
 
 
 
Som synes hade flera medlemmar hörsammat kallelsen .
 
 
 
Och ändå flera vid detta bordet.
 
 
 
Alla väntade snällt på maten, som bestod först av en ålsmörgås och sedan av ugnstekt lax och potatis, med många tillbehör. Efterrätten var som vanligt, skånsk äppelkaka med vaniljsås, alltså ljuvligt gott!!! Sedan kom till slut vår goda kaffetår.
 
 
 
Timo fick en plats längst ut på gaveln.
 
 
 
 Sekreteraren Veikko Bern och ordförande Soini Andersson ledde höstmötet.
 
 
 
Gunilla och Tuula sjunger med i allsången.
 
 
 
 Kassören Heikki Aaltonen redogjorde för föreningens kassa, som var god.
 
 
 
 Vyn utanför stugan med havet, Östersjön ända till horisonten.
 
 
 
 Alla samlades för en gruppbild i trädgården.
 
 
 
Som synes var vi många medlemmar som vanligt på festen.
 
 
 
Gunilla njuter av vädret, det är inte så varmt som i somras.
 
 
 
Dragspel spelades också, av Pentti Sorsa.
  
 
 
Timo sjunger glatt med i allsången.
 
 
 
 Tuula hade tur att vinna en stor ål, på lotteriet.
 
 
 
 Till sist tackades det för alla som hjälpt till och samkvämet avslutades.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

"100 % HÄSSLEHOLM" (fyller 100 år i år),

 Timo har ordnat och röjt inne i vårt uthus och en dag hade han hjälp av Christels Marcus och då gick det undan.
 
 
 
 Nu ligger bl.a. brädorna fint staplade. Det blir lättare att hitta brädor i rätt dimension nu.
 
 
 
 En vilopaus för Marcus, innan hans gräsklippning startar och Tees ligger och vilar hos honom.
 
 
 
 Lite mat är inte dumt heller, efter svettigt arbete!!
 
 
 
Det blev kokt fisk den här dagen och alla tyckte att mormor hade lyckats bra i köket.
 
 
 
Lördagen den 20 var det dags för firande av Hässleholm 100 år. Det blev underhållning i Kupolen först på eftermiddagen och sedan som här, också på kvällen, som synes var kön lång.
 
 
Någonstans i vimlet står Timo och väntar på att få komma in.
 
 
 
Väl inne möttes vi av Robin Stjernberg som kramade om sina fans. Robin är Hässleholms egen IDOL.
 
 
 
Norra Skånes bild av alla deltagare och den långa kön.  Först Hässleholms Elvis, Glenn Wish, sedan hans fru Helen Persson. Därefter kom Familjen, en ung trio som senare skall vara med i tvprogramet "Så mycket bättre". Sedan kom Jörgen Johansson, som var mycket proffsig och hade spelat förband till Bruce Springsteen , "Hittills" orkester spelade lugna låtar och till sist kom Robin till alla tjejers förtjusning.
 
 
 Ljuset i lokalen var svår, att fotografera i, allt blev så blått och skarpt.
 
 
 
Ett försök att få med konferencién  Monia som  bl. a sjöng "Sakta vi gå genom stan" och den handlades då om Hässleholm.
 
 
 
Här Glenn Wish.
 
 
 
Hässleholms egen Elvis, tillika jättebra artist, som ger järnet!
 
 
 Helen Persson sjunger något lugnare och mjukare.
 
 
 
 I pausen pratade Lars med bekanta.
 
 
 
Christel, Marcus och Erica.
 
 
 
 Timo njuter alltid av musik i olika tappning.
 
 
 
Gunilla njöt också, även om det blev lite långt, 4 timmar på plaststolar.
 
 
 
Här är Jörgen Johansson bland publiken.
 
 
 Kvällen var mycket trevlig med alla artisterna som alla hade anknytning till Hässleholm, men det blev lite långt och stolarna är inte gjorda för så lång tid.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

RSS 2.0