Del 4. Sverige tillbaka.
Här såg vi svenska kusten.
Efter Umeå var det många vackra vyer.
Här hoppbacken .
Nu skymtas Höga Kusten-bron.
Vi närmar oss, ingen höjdare för Timos del eftersom han är höjdrädd.
Nu är vi riktigt näma.
Vyn är helt otrolig, även om vi inte tittade så mycket på den, just innan vi kom över, blev vi omkörda av en långtradare, som gjorde att vi svängde hit och dit. Timo blev genomvåt av svett, men klarade det.
.
En staty som vi kände igen från vår förra resa.
Vi åt vid Burger King i Örnsköldsvik, men det var inget vidare, så jag kunde inte äta upp. Bilens varning visade check engine, så vi blev oroliga, vad kunde det vara och var fanns en Kiareparatör. Timo ringde Micke och han skulles kolla upp det och berättade var det fanns en camping i närheten. Vi hittade Fläsians camping och fick sista elplatsen, men när vi kom dit, stod man alldeles för tätt och det var inte plats för oss, men efter mycket trubbel hittade vi en annan bättre plats. Under tiden hade Timo ringt Micke för att han skulle hjälpa honom att parkera, så han och Hanna, dottern kom och allt gick som en plätt och vi fick en bättre plats.
När husvagnen var på plats såg vi att det rök i närheten och vi gick ner på stranden för att kolla och under tiden hörde vi brandkåren komma.
Vi trodde att det kanske var en fabrik som brann.
Denna vyn hade vi från vår plats.
Timo satte sig och gick ner i varv.
Gunilla tyckte också att det var skönt att vila lite.
Nästa dag for vi in till Sundsvall och tittade på deras fina city, gamla fina hus fanns.
Kolla vad vackert det är.
Vi snaskade i oss var sin glass.
Torget i bakgrunden. Sedan gick jag in och handlade lite mat och Timo och Tees satt och väntade på bänken, en äldre man kom fram och ville klappa Tees, hon såg så gullig ut tyckte han, sedan frågade han Timo om han var från hemmet??? Då vara den dagen förstörd för Timo och vi körde till campingen igen..
När vi kom fram visade Timo vad branden var, det var irländare som bränt upp sin husvagn.
Det såg otroligt ut.
Tänk så nära oss det var, vilken kris det hade blivit om vi skulle vara tvungna att utrymma campingen
.
Så mot kvällningen for vi till Susanne och Mikael på en grillkväll. Dottern Hanna hoppade på studsmattan.
Här hälsar Jocke, som vi träffat tidigare, på Timo.
Micke skötte grillningen.
Hanna var ett riktigt yrväder, det var fart hela tiden.
Men hon hade tid att hjälpa Susanne lite.
Här är det dags för mat.
Värdinnan Susanne kollar läget.
Jocke spexar lite.
Det smakar gott med mat och sådan mat kan man inte göra i husvagnen.
Nu börjar Hanna bli trött och hämtar nappen.
Barnen var väldigt glada för Tees och ville bara ha pussar.
Nu är det Hannas tur.
Tees gillade uppvaktningen och uppförde sig väldigt fint.
Jockes kompis var väldigt rädd för hundar, men kunde till sist också klappa Tees.
Skall jag pussa Hanna eller tänker Tees?
Nu har Hanna slagit sig till ro hos Timo.
En sista kopp kaffe?
Jag kan stå hos Gunilla också Sedan for vi till husvagnen igen och sov gott.
Nästa dag ställde vi kosan söderut och på vägen såg vi en vacker kyrka.
Vi pausade vid Ångersjön.
En snickarverkstad.
Vi åt hemlagade köttbullar och stuvade morötter.
Det smakade gott, med svagdricka till.
Här på bilden plockar Vedemyra Byalag ner Glåma Stugan vid Glåmmyra i september 2002.
En fin rastplats där man kunde tömma husvagnens toalett och vatten.
Det fanns gott om folk på platsen.
Ett dött träd.
Sedan tankade vi vid Hamrangefjärden.
Tees fick en runda och kollade tjärnen bakom staketet.
Här låg Hacke Gård en annorlunda arkitektur.
Vid färden vidare såg vi Dragon Gate.
Vi började leta camping, men inga pilar på camping, så vi körde in i Sigtuna för att kolla på informationen. Det fanns Rävsta camping och vi for dit, men när vi kom fram hade den upphört och vi hade problem att köra tillbaka på en smal väg, men vi såg en stor underbar hästgård..
Till sist hittade vi Skokloster camping en riktig pärla vid vattnet. Vi fick en fin plats och det var lätt att parkera.
Här pustar vi ut efter letandet.
Vilken vy på kvällen när solen gick ner.
Nästa dag for vi iväg igen och vi hittade en fin rastplats där vi drack kaffe och åt en god macka efter att ha tankat.
Husvagnen vid reklamen för Miles.
Vi hittade en bänk i skuggan också.
På vägen såg vi en rolig skylt till Gunillaberg.
Här börjar vi närma oss Stockholm, här Solvalla Travbana.
En golfboll???
En bekant vy, Drottningholms Slott, som vi sett så många gånger när vi bodde ute på Ekerö.
Vi körde till Drottningholms Golfklubb och Timo gick ut och tittades på banan,
De hade byggt om alla greenområden och fairways.
Timo var väldigt imponerad.
Här deras restaurant.
Altanen utanför.
Klubbhuset i bakgrunden.
Dammen på 18:e med sin fontän.
Efter fika och rastning av Tees körde vi mot Ekerö centrum med sin välkända staty.
På vägen mot färjeläget såg vi slalombacken
Framme vid välbekanta färjan beställdes vi biljetter för överfart.
En glass under tiden, sedan iväg med färjan, så vann vi tid och slapp köra inom Stockholms centrum.
Nöjda körde vi ytterligare söderut och hittade Himmelstalunds camping vid Norrköping, Där var ganska tomt och vi kunde välja en fin plats under en björk. Många tog plats i solen, men vi gillar skugga.
Skönt att vila lite och Tees fick koppla av riktigt.
Vi såg massor av ungdomar som låg på läger, de representerade olika slags sporter.
På vägen hittades jag mina flygplan igen vid Linköping och det gick lättare att fotografera denna gången.
En fin reklam.
En gång till fick jag dem på foto.
Så körde vi förbi Brahe Ruin.
Här i närbild.
Gränna polkagrisar.
Vyn mot Visingsö.
Vilken vy!!
På andra sidan berg högt upp.
Sedan kom vi till Ullared, men det hade ändrat allt med incheckningen, men vi fick en plats med el. Men det var grus och småsten utanför vagnen , Timo var trött och vilade.
Vi la ut plädar för att Tees skulle ligga lite skönt.
Vilket myller av bilar och vagnar. Jag åkte till varuhuset i 2 timmar och handlade lite, men vi har ju vad vi behöver, så det blev inte mycket.
På campingen fann ännu en Springer Spaniel, men en gammal hane 14 år, han hade både grön och grå starr och artros, men verkade ändå ganska pigg. Hans små mattar älskade Tees och kom ofta och kramade och pussade henne.
Nästa dag for vi hemåt, det var otroligt varmt och vi var inte pigga på att handla och tyckte synd om Tees i värmen. På vägen ringde vi Siv och hon bjöd in oss på kaffe och vi hade en present från Finland till henne ,så vi körde över Vittsjö. Cirkeln var sluten eftersom vi hade börjat i Vittsjö.
Tees och Casino rastade varandra.
Vilken fart det blev, bra för Tees efter all bilåkning och Casino hade varit ensam hos Siv,
Kan du gissa vad jag har?
Nu har hundarna lugnat ner sig lite.
Här var överraskningen.
Tees kollar kaninen.
Sedan blev det lunch, gott som vanligt.
Hundarna vilade sig i värmen och det går bra.
Kaffet kom efter lunchen. Sedan var det dags att köra de sista milen hem.
Husvagnen på tomten igen.
En hund som var glad att vara hemma igen och att kunna gå fritt.
och lägga sig i skuggan när man är trött.
Favoritplatsen är i stolen i uterummet.
Kontentan av resan är att man skall ta det lite lugnare och stanna flera dagar på ett ställe, men trevligt att träffa släkt och vänner. Timo är otrolig på att hitta, när han varit någonstans innan. Och så har vi en otrolig hund som finner sig i allt och har uppfört sig otroligt fint hela tiden.
Del 3.Uutela, Vasa.
På tisdagen den 9, körde vi in om till Raili, så att Timo fick krama henne adjö och sedan styrde vi kosan mot Uutela. Som tur var fungerade AC:n igen, det hade den inte gjort en bit mellan Helsingfors-Tammerfors, vi hade kommit åt en knapp som stängde den, visade det sig. Här har vi stannat för en kaffepaus nära Virrat.
Som vanligt drog vi oss mot skuggan. Tees väntar på sista biten.
Här har vi kommit till Kortesjärvi, med sin vackra kyrkogård. Här ligger många i mammas släkt begravda.
Väl inne på Uutela gård och Tees släpptes lös.
Det blev bastu på kvällen i en gammal tjusig bastu, utan elektricitet, men mysigt med levande ljus.
Det var jätteskönt med bastu, även om Gunilla var lite trött.
Timo njuter som alltid av bastu. Han bastar alltid där det bjuds, ofta hos kompisar.
På natten skrämde Tees oss, hon skällde vansinnigt mitt i natten och ställde sig mot fönstret i husvagnen, vi hade inte dragit ner gardinerna, men de kom ner snabbt och vi såg inget ovanligt. Kanske var det en katt, som brukade springa där, Timo trodde på björn, räv eller varg.
På morgonen fick Timo gröt och vi fick en rejäl frukost. Vi lagar inte gröt i husvagnen, utan det får bli Vetabix till Timo. Här morbror Rainer och Timo vid frukostbordet.
Gunilla och Seija ser glada ut, vem sa något roligt?
Nu skall Tees få en långpromenad runt Uutelas ägor.
Här en lycklig hund, som får vara lös och springa efter långa bilturer.
Gunilla följde också med, här genom vacker tallskog.
Åter är vi tillbaka på gården.
Den gamla helt underbara bastun, som morbröderna Rainer och Tauno har byggt för över 50 år sedan.
Gamla ladugårdbyggnaden med en äldre tillbyggnad. På somrarna sov de yngre på andra våningen.
Sedan tog Rainer och Timo en tur till morbror Erkkis sommarstuga som nu ägs av sonen Heikki.
Heikki och Helena är i England och hälsar på dottern, som också är läkare där, likt pappa Heikki.
En gammal vacker byggnad.
Som ligger på en udde, vackert vid sjön Purmojärvi.
Nästa granne vid Purmojärvi ägdes också av en släkting till Rainer, denne släkting bygger dylika stockhus runt halva Finland.
Byggmästarens son hade nästa tomt, här är sonen med hustru och Rainer Sonen ville visa alla husen för oss..
Visst var de jättevackra!! Såväl ute som inne. Detta är pappans hus. Den skulle nog passa i Hässleholm också!
Ett fullt modernt kök.
Naturligtvis bastu och en fin dusch. Bastu är givet i alla hus i Finland, så även i många lägenheter.
Detta är sonens hus utvändigt . De bor utanför Tammerfors, när de inte är i sommarstugan.
Vilken vy och tänk att slänga sig i sjön efter bastun.
Husets gavel mot sjön.
Vilket kök, fullt modernt och ljust samt i storlek för en barnfamilj.
Efter turen var det skönt att gunga lite i sommarvärmen.
Rainer ansluter också. Två trötta "gubbar".
Tees hade det bra, hon kunde vara lös när vi var med henne utomhus.
Rainers nära släkting Kauko bor här som hans granne, Han arrenderar alla Uutelas åkrar.
De tog en tur till Rainers gamla släktings förfallna hus.
Här Kauko och Rainer efter att Kauko berättat om husen och jobbet som lantbrukare.
Nu kollar Kauko Rainers gräsklippare, något fel var det.
Tre glada gubbar.
Efter det blev det fika inne i vardagsrummet.
Det smakade gott med bl. a brödost, en finsk delikatess.
Glass blev det också.
Gunilla fick huvudbry av all finskan, när hon skulles sova, hade hon bara finska ord i huvudet. Lauseita, lauseita!
Timo beundrar fågelholken, som Tauno hade gjort för många år sedan..
Tees njuter av skuggan och försöker göra sig osynlig, så att hon slipper gå in i husvagnen, Seija var lite hundrädd, så Tees fick alltid stanna ute.
Här pratas historia, om Rainer och Timos mammas barndomshem.
Seija har hämtat kryddor och se, Tees går bredvid henne, men hoppar inte, kanske känner hon att Seija är försiktig när det gäller hundar. Hon hade blivit skrämd som barn.
Det visades att två stora tallar har växt upp och sedan sju små tallar till, barnen i familjen var just sju!!
Skogen är nästan intill huvudbyggnaden på Uutela.
Vackra blommor på verandan.
Så var det dags att koppla husvagnen igen och planera färden mot Vasa.
Här tackar vi för oss för allt, bastubad och framför allt, för all god mat som Seija gjorde.
Sista lunchen innan avfärden.
Det kollas att allt är med, Tees och alla klädplagg.
Här håller Rainer upp en gren som hänger för långt ner och vi vinkar adjö.
Vi körde mot Vasa, det var 11 mil dit över Kauhava, vi körde ner till hamnen för att kolla, när vi kunde ta båten över till Umeå. Vi fick bokat plats, så vi körde vidare till campingen, som låg nära hamnen. Här kopplar Timo av.
Vid vår promenad i området mötte vi en annan Springer Spaniel, Ebbe. De bekantade sig med varandra.
En kul grillplats på området.
Nere vid bastun ville Tees ner i vattnet.
Timo är försiktig, det är svårt att gå där.
Men det blev ett dopp ändå.
Här vankas lite kvällsmat ute i det fria.
Tees fick lite pälsvård också.
Ett annorlunda ekipage.
Vi hade ringt Pirkko och bestämt möte nästa eftermiddag. På dagen for vi in till stan och försökte hitta ögonmedicin till Timo, men det lyckades inte.
Det skulle vara beachboll nästa dag och vi fikade bredvid det, på torget i Vasa.
En vy från Vasa med vackra blommor.
I bilkön till Pirkko.
Vi hittade fint dit och vi bjöds på paj och sallad samt bullar o kaffe. Riktigt kul att få träffa Pirkko igen. När vi bodde i Helsingfors, träffade vi Pirkko på Tali-banan.
Vackra tavlor på väggarna som Pirkko själv gjort.
Här njuter vi hos Pirkko.
Pirkko som värdinna.
Det smakade gott som alltid, sa Timo.
Tidig nästa morgon kopplade vi vagnen och Timo kollar läget vid campingen.
Nu skulle vi checka ut och köra till hamnen i Vasa.
Det var mycket bilar vid hamnen före oss, även om vi var tidiga.
Här syns båten, vit med blå skorsten.
En liten en, tyckte Gunilla.
Mycket folk traskade in på båten längs gaten.
Vi hittade ett hundrum och Timo kollar Tees.
Det var 11 hundar i rummet, men det gick alldeles utmärkt. Alla hundarna var väldigt sociala, ingen var aggressiv alls. De fyra timmarna gick fort.
Finlandsdel 2, Tammerfors.
Söndagen den 6 juli kom vi till Härmälä camping, här gör Timo och Tees reklam för Härmälä i Tammerfors.
Marja-Leena och lillbrorsan Hannu kom och hälsade på oss i husvagnen.
Här en bild från campingen med Hannu, Marja-Leena, Timo och Tees.
Nästa dag åkte vi till Raili och hon blev glad över de svenska veckotidningarna vi hade med oss. Raili-systern var pigg och glad med sin hund Pölö.
Timo fick en mugg som mummu hade fått för sin hjälp, T som i Tyyne, nu Timo.
Raili pratade med Tees. På hennes tröja står det " Haur du sitt Malmö, haur du sitt varden!" (med skånsk dialekt)
Tees och Pölö gick bra ihop, inga problem alls, båda var lika lugna.
Efteråt körde vi till Nekalantie 56, som Timo bott i som barn. Våra barn har många många gånger fått höra" att där bodde vi mamma, pappa och 7 barn och en stor hund i 1 rum och kök".
En annan vy, Timo försökte komma in och titta på lägenheten, men det var låst. Vi hade ett fönster på framsidan och ett fönster på husets baksida.
Så kom vi då till Hannu o Marja-Leena. 2 bröder vilar.
En trött Tees i värmen, slog sig också till ro.
Efter lunch gick vi till en gammal gård med utställning av medeltiden och handarbete.
En spännande uppvisning, där elden var i centrum.
Många var klädda i gammaldags kläder.
Här jonglerar man mera och skrämmer oss med eldleken.
En liten vilopaus i skuggan. Värmen var tryckande med solen framme hela dagen.
Stjärnfotografen Hannu kollar motiv.
Marja-Leena kollar olika handarbeten från Estland och Finland.
Ett "gammalt" par som vilar sig. Alla kan inte vara pigga som den ungdomliga Timo, i sitt Tammerfors!
Mera saker att titta på, här är det trähantverk i olika former.
Här är den gamla gårdens fina huvudbyggnad.
Vi tog ner Tees till vattnet, så att hon kunde svalka sig. Hon njöt av den finska insjön!
Sedan var det dags med en fika i trädgården. Timo och Marja-Leena njuter i den skuggiga miljön.
Alla njöt av kaffe och en god stor kaka.
Stjärnfotografen ville fotografera sin kära hustru samt sin broder med glada Gunilla.
Efter fikat gick vi hem till Hannu igen. Och Hannu, Marja-Leena och Timo körde för att basta och bada i Kauko- järvi, Tees och jag vilade på balkongen. Hundar fick inte bada där och det var alldeles för varmt för att hon skulle ligga i bilen.
Sedan kom deras barnbarn Ursula dit. Hon gillade Tees och kelade gärna med henne.
Tees uppförde sig riktigt bra, vi var jättenöjda med hur hon fann sig i olika situationer.
Tillbaka på campingen kom grannens hund och ville leka lite, men den ser lite farlig ut med sina tänder.
Men de blev fint rastade lite. Sedan var det dags för sömn igen.
Nästa dag for vi till Raili igen och Pölö har slagit ner sig hos Timo.
På golvet låg en matta med många tuggpinnar som Pölö inte brydde sig om, men Tees var mycket intresserad, först tog hon en, sen två, tre, och fyra, och då sa vi stopp, men Raili sa att det gjorde inget.
Men det tyckte nog Pölö, för hon gick och lade sig på mattan och pinnarna, någon ordning får det vara.
Sedan fick vi mat hos Marja-Leena igen, som gillar att laga mat och gör det mycket bra, som vanligt smakade det utmärkt. Ursula hade vikt servetterna och hjälpt till med dukningen!
Här har alla börjat att smaka på delikatesserna!
Tees chansar på att Hannu skall bjuda på något, det gör inget sa Hannu hon tigger så fint.
Som efterrätt var det tårta med jordgubbar och Ursula ser ut att uppskatta det.
Marja-Leenas och Hannus dotter Mira-Inkeri kom och fick också smaka på tårtan.
Ursula och Tees trivdes bra ihop.
En glad Mira. Som hade varit på Ruis Rock och det hade varit 70 000 intresserade under 3 dagar och de över 70 år fick gratis inträde, så vi skulle kanske ha stannat i Åbo.
Tillbaka på campingen såg vi en fin lastbil från England.
Hannus och Marja-Leenas son Antti- Ville hade också kommit och de besökte oss på campingen.
Här hela familjen Haapanen i Tammerfors utom pappa Hannu.
Lite djupa diskussioner om Antti-Villes planerade resa till Åre.
Ytterligare en bild med Gunilla o Timo.
Finlandsdelen 1, Åland, Åbo och Helsingfors.
Båtresan till Åland gick jättebra, så skulle vi då av båten. Som tur var fanns Mariehamns enda camping bara några kvarter bort, den hette Gröna Udden. En mycket vacker camping invid stadsviken Slemmerns strand. Vi fick välja vilken plats vi ville och de sa att all platser var plana, men det stämde inte riktigt Det smakade gott med lite mat efter båtresan.
Här flera vackra stugor som man kunde hyra.
Servicehuset var mycket vackert med växter på taket.
Titta bara på taket.
Tees fick doppa fötterna i Ålands hav.
En vacker vy från campingen.
Nu skall det justeras på bordet, så att det blir jämnt och att maten inte halkar av bordet.
Tees tyckte att det var skönt att vila sig lite och då är det skönt med en kudde under huvudet.
Nu är bordet stabilt och Timo vilar innan disken.
På promenaden in till city hittade vi denna skylten på ett hus, Övernässtugan. Den enda bevarade byggnaden från den fattiga byn Övernäs på vars ägor Mariehamns stad grundades år 1861.
Det var skoj att hitta huset.
Den Åländska flaggan vajar stolt.
Här tar vi en paus i parken inne i stan.
Timo har varit inne i K-minimarket och handlat lite ätbart.
Så var det dags för att åka med nästa färja, den helt nya Viking Grace, till Åbo.
Folk som hade åkt från Stockholm, stod högst upp och njöt av solen. Vi delade upp resan i 2 etapper först till Åland och sedan till Åbo, för Tees skull, det hade blivit för många timmar på båt annars. Vi uppskattade Åland mycket, det var så vackert där. Nästa gång vill vi kanske köra själva genom öriket till Åbo utan Viking Line båt.
Båtresan gick bra, trots att det inte fanns något hundrum, hundarna fick vara överallt, utom i restaurangerna, men folk kunde ju vara allergiska och det var heltäckande mattor nästan överallt. Vi hittade ett s.k. barnrum där vi kunde sitta, men det gick ganska livligt till där, så Timo gick lite rundor med Tees och på 6:e däck fanns en fyrkant med konstgräs, det var hundarnas toalett, inget vidare. Annars var båten mycket fin och modern.
Vi hade kört in som nästan sista ekipaget och Timo fick backa ut, puh svettigt, men han klarade det galant!.
.
Så kom vi fram till Ruissalo camping i Åbo, man frågade hur många nätter vi skulle stanna, detta var på onsdagen och på fredagen skulle det var Ruisrock på området och 60 000 väntades dit. Vi sa då bara en natt för vi skulle vidare utvilade, det kom ca 70 000 personer och kanske skulle vi stannat, för folk över 70 år gick in gratis!!!!.
Under vår kvällspromenad såg vi trevliga fåglar promenera omkring .Vi fick en utmärkt bra plats, plan och lätt att parkera på.
Nästa morgon körde vi mot Helsingfors, men först skulle vi träffa Timos äldsta syster Mirjam med barn i Nummela, vid deras sommarstuga Nu fick vi uppleva en rolig grej, det hade byggts tunnlar och det fanns en varningstavla för tunnel, okej det kunde vara rimligt.
Men att det sedan fanns en tavla för tunnel upphör, det kunde man ju klart se!!
Vi bestämde att träffas vid Prismas parkering och där dök Mirjam och Maria upp.
Maria lotsade oss fram till deras stuga på smala grusvägar och in genom en grind med 2 cm på varje sida husvagnen. Här kollar Tees nya områden och Jari-Ville och Marko kollar Tees.
Det blev en fika på verandan och mycket prat om livet i stugan samt Marias utlandsresor.
En vacker vy mot sjön från deras trädgård.
Tees fick så klart bada igen, här med den alltid glada Maria.
Här poserar Mirjam framför hennes stockstuga.
Så skulle vi då iväg igen, efter mycket besvär och backande kom vi ut på vägen igen.
Nästa anhalt blev Talis golfbana i Helsingfors, där vi bodde i 5 år, 1986-1901. Timo framför det gamla fina klubbhuset.
På verandan träffade vi gamla bekanta, till vänster pron. Jani Saarinen och till höger bankommittens ordförande Teemu Laakso. Det var Teemu som erbjöd oss att övernatta på Tali så länge som vi ville.
Osmo Sarinen hade fått reda på att vi var på Tali av sonen Jani och körde dit, glad som alltid.
Hans fru Marja var också med och det blev mycket prat om gamla bekanta från vår tid i Finland. En glad och kär träff.
På kvällen träffade Tees en kompis Pluto, som varit ute på en golfrunda med husse och matte från Umeå, de hade åkt med färjan Umeå-Vasa och var på väg till Skåne så det fick bli färja för dem också. Så vi gjorde resorna just motsatt, De låg i en husbil på parkeringen.
Moderna hus på vår tur i Helsingfors.
Vi tittade in på J-Trading, en maskinfirma som ägs av 2 bröder Juslin, våra vänner när vi bodde där, det var så skönt att åka dit och få prata svenska, sedan har vi hålilt kontakten under åren. och det blev fika där. Här diskuterar frugan Mona med oss om barn och barnbarn.
Här en bild på firman som säljer gräsklippare i alla storlekar mm mm.
Efter mycket letande hittade vi fram till Timos nästa syster Marja, vägarna hade ändrats sedan vi bodde i Helsingfors.
Här Marja i sin trädgård som flödade av solsken.
Gunilla och Tees kopplar av i grönskan.
Marjas hus med vackra blommor.
Marja bjöd på lax med tillbehör och det smakade jättegott. Senare kom sonen Yki och andra sonen Peppe med familj, men tyvärr hade min kamera lagt av, batteriet var slut, så det blev inga bilder på dem.
Tillbaka på Tali gick vi en runda på banan och det fanns massor av gäss.
Timo o Tees framför klubbhuset.
Caddymasterhuset med omklädningsrum, dusch och bastu för damer och herrar, mycket modernt och fint. Gamla huset revs ned totalt, det nya huset byggdes upp helt enligt stadens ritningar, exakt som den äldre. Innehåller även Pro-shop och tränar-utrymmen. Tjusig gammal finsk arkitektur!
Klubbhuset från en annan vinkel.
Nya maskinhallen som byggts om helt. Här gäller samma sak, den gamla revs helt, innan nybygget startade. I den gamla besökte marskalk Mannerheim Tali under kriget. I min gamla Tali-verkstad hade Finland under kriget ryska krigsfångar under en tid.
En annorlunda huskonstruktion.
Kolla taket, mjuka vackra linjer.
Utanför hallen fick vi parkera och el fick vi och det kändes skönt, så vi låg där 2 nätter. Lugnt och fridfullt.
Baksidan av klubbhuset.
Här en gammal bekant.
Tränaren Jusa som var tränare redan på vår tid hade cyklat dit, när han hörde att vi var där, det kändes varmt i hjärtat. En underbar kompis!
Här kom också Asko efter sin golfrunda. Han erbjöd Timo jobb på stående fot. Han är hedersmedlem i HGK samt även krigsbarn som Timo.
Hans fru Mirkku hade också spelat golf och det blev flera varma kramar.
En vacker blomsterprakt. Klubben satsar mycket på blomsterprakt nu för tiden, även personal till det! På min tid var vi 5 st. anställda nu 19 st., men det syntes också på hela anläggningen. Greenerna klipps med el-singelklip- pare.
Här är vårt gamla bostadshus, som vi bodde i under vår femåriga vistelse i Helsingfors, som fortfarande ägs av Helsingfors stad, övriga byggnader på Tali ägs sen i år av klubben själv.
Det har tyvärr förfallit lite och det kändes inte bra, men våra gäss (från Vittsjö) på fönsterrutorna fanns kvar.
Men till slut var det dags att dra vidare, med många varma känslor från många, många gamla vänner.
Vår semesterresa i Norden, 1.
Vi startade vår semesterresa med husvagn och Tees, den 29 juni, Sivs födelsedag, så vi körde in om Vittsjö och som vanligt när Ann-Louise är där, bakar hon.
Anette kom in om, för att få underskrift på ett papper och vi ställde upp.
Boris dukar upp smörgåstårtan så det blev vår lunch.
Födelsedagsgrisen Siv, och kaffe och kakor innan vi for vidare.
Mätaren i KIAn stod på 5597,6 mil när vi startade hemifrån och kl. 13 00 lämnade vi Vittsjö Jag sms:ade Suzan att vi var på väg, men vi hörde inget, förrän en bra stund senare, vem? stod det i telefonen, Gunilla o Timo svarade jag och fick till svar: ha, ha, då har ni meddelat fel person, jag är Emil Jönsson, men lycka till med resan: Snöpligt, så jag fick sms:a Suzan igen, en siffra hade varit fel. Vi tog ut pengar i bankomaten i Vittsjö innan vi fortsatte vår resa.
Det var bara lite trafik och lite duggregn och 13 grader. När vi skulle tanka i Brahehus, fick vi en chock, man måste lämna körkort eller betalkort, innan man tankade och jag skulle ta fram mitt kort, men det var borta, satt det i bankomaten i Vittsjö? Men jag kom ihåg att jag hade kortet och pengarna när jag satte mig i bilen, men var fanns kortet? Timo tog över min plånbok och hittade kortet i ett fack som gått sönder, så kortet syntes inte. Tack o lov, annars hade vi fått vända hem igen, alla pengar borta. Så köpte jag vars en kopp kaffe och var så skärrad, att jag skvalpade över kaffet över mina lår och brände mig rejält, vilken början!!!
Vi körde vidare och började leta efter en camping. Efter kringelvägar kom vi fram till Öninge Camping i Ödeshög, en idyll.
Här njuter Timo av lite kvällsmat i husvagnen.
Tees och jag fick vara med på ett hörn.
Här har vi lätt fått upp husvagnen och det var ganska tomt på folk.
Tjusigt eller hur?
En fördel med campingen var att det var en kennelklubb som höll i det och på området fanns en agilitybana, gissa om Tees blev lycklig. Man hade även klippt upp en väg som man kunde promenera med hunden.
Slalombanan gick bra.
Gå över bron var inget hinder alls.
Här har Tees ställt sig på tvären.
Men kom rätt igen och for ner, hon hade inte glömt vad Sandra och hon lärt sig tidigare.
Gungbrädan klarade hon alldeles själv.
Husse tyckte att hon varit duktig.
Tänk vad jag kan!!!
Här en vy över campingen och en pool, men vi orkade inte bada.
Vi sov gott på natten efter våra bedrövelser och vaknade pigga och for vidare på vägen. Jag försökte fotografera flygplanen vid Linköping, men lyckades inget vidare. Vi rastade vid Nyköpingsbron och pratade med Suzan och hon skulle hitta en parkeringsplats för oss så att vi kunde träffas. Det är ju så trångt uppe hos dem på Mariaberget, så där kommer vi inte fram med husvagn.
Hon hade lyckats hitta en plats vid Munchenbryggeriet. så vi parkerade husvagnen och gick ner till Söder- Mälarstrand och Suzan hade frukt och dricka med sig. Här hittade vi en plats att sitta på.
Nu dukas det upp delikatesser och som vanligt är Tees mycket intresserad.
Smaskigt blev det, och Suzan sprang en runda med Tees för att rasta henne.
Morfar blev chockad när han blev fotograferad med våra barnbarn Hannah och Svante, så liten han var!!
Jag lyckades zooma in deras hus uppe på Mariaberget.
Nu var det dags att fara vidare, utrustade med massor av frukt och det var skoj att vi lyckades träffa dem, annars är de ute på sitt sommarställe på Mefjärd. Så tack så mycket Suzan, Hannah och Svante.
Efter att ha krånglat oss ur Stockholm körde vi till Kapellskärs Camping, belägen i Riddersholms naturreservat mitt i Roslagen Där fick vi vår plats och Timo kollar läget med Tees.
Det smakade gott med mat i det gröna.
Tees tyckte att det var varmt, så hon bäddade åt sig i det höga gräset, det har vi aldrig sett henne göra innan.
Sedan letade vi efter en affär för att handla det vi behövde och hittade en lanthandel vid Spillersboda och det fanns många båtar i hamnen.
Senare åt vi kvällens mat inomhus, eftersom det fanns gott om flugor och mygg. Duschen ställde till med lite besvär, vi köpte ett kort för 20 kr och när Timo duschade satte han kortet mot mätare och rusade till duschen, men vattnet slutade genast och Timo försökte igen, med samma resultat. Man skulle nämligen sätta kortet i kort- behållaren medan man duschade och sedan ta av kortet, så vi lyckades klura ut det till slut.
Nästa dag körde vi ner till hamnen i Kapellskär och väntade på båten mot Åland. Vi fick meddelande på telefon att Sandra hade tagit sitt körkort och vi hann gratulera henne till det.
Det var MS Rosella som vi skulle åka med
Det fanns hundburar i ett särskilt hundrum och där fick Tees testa en bur, medan vi åt, men det var inget vidare tyckte hon, så hon fick komma ut till oss igen. Resan till Åland tog 2,5 timmar och gick jättebra.
Semesterförberedelser.
Så här trötta kan man vara efter att ha jobbat rejält och visst finns det plats om man bara vill.
Här tvättas husvagnen.
Och undertill också.
Men vi njöt lite av våra pioner också.
Carina kom på besök och hennes hundar hoppade
i båten med vatten.
Timo sitter och njuter efter arbetet.
De bruna hundarna fick vara i trädgården medan Carina gjorde vid Tees.
En trött Gunilla, som hann med att besöka hudkliniken i Kristianstad för att ta bort en hudförändring på halsen, så nu får vi vänta på besked.
Marcus kom och hjälpte oss att vända husvagnen innan vi hade fyllt den och den blev för tung, sedan var vi klara för vår semesterresa.
