Semester
Vår fina lilla ros som blommar i ett vid vår entre.
Kanske sista fikan utomhus i Hembygdsparken.
Smakade gott, men med filt om knäna.
En vacker omgivning i Hembygdsparken .
Rinnande vatten.
Suzan och Sven var uppe i sin fjällstuga, Sven fick använda lien för att komma fram.
En annorlunda natur.
Huset hade satt sig och fick åtgärdas.
De tog promenader och njöt av naturen.
Sven klädd för flällvandring.
Vandringsled.
En glad avkopplande Suzan.
Fjällmassiv.
Fikan smakade gott utomhus.
En liten fjällsjö.
Carinas hund Speja.
Söndagen den 12 september körde vi mot Trelleborg, eftersom vi hade blivit inbjudna till ett hundmöte, till minne av Carina och att Speja blivit 7 år. Det ingick startavgifter för deltagarna och summan skickades till Cancerfonden till Carinas minne.
Lite mer öppna vyer än vi har hemma i Hässleholm.
Framme vid gården kom en massa hundar springande. Timo hittade Carinas Speja direkt.
Gården som vi skulle vara vid och Spejas nuvarande ägare Marie samt värden Annette.
Ett mycket kärt återseenade.
Kanske att hon kände igen oss lite och hon ville gärna in i bilen, som hon åkt så mycket med.
Helt underbart!!!
Nu berättades det vad som skulle ske.
Spejas matte och Kia som hade bjudit in oss och som Carina köpt hund av.
Nu är det dags att ge sig av till tävlingarna.
Jag skulle kasta en boll ut i dammen och Speja skulle hämta den och det gick bra.
Det pågick en stor renovering i husen, men de tog sig tid att deltaga ändå.
Gruppens absolut sötaste hund, knappt 3 månader gammal, vi kunde tänka oss att ta hem den. Bak i röd jacka var det Pia, som tog hand om Carinas andra hund, Lystra.
Nu har Speja lagt sig till ro.
Det bjöds på grillad korv med vildsvinskött, jättegott. Vi tyckte att det var underbart att se Speja igen, men vi märkte att hon hade det bra och hon kollade hela tiden var hennes matte Marie var.
Det var första gången vi såg Speja på 5 år, men hon såg lugn ut och såg ut att trivas bra och det kändes skönt.
På vägen hem tittade vi in till Christels Sandra som flyttat till Staffanstorp. Här med ena kaninen Vera.
Timo vilar sig i soffan.
Sandras blomsterodling
Så här såg Sandras hus ut.
Christel var och tittade på Nimis sten och träbyggnationer som var byggda av Lars Vilks.
Otroliga skapelser av drivved.
Vilka verk.
Mycket i sten också, och allt kan ses vid Kullen nära Mölle.
Hurva Gästis.
Onsdagen den 8 september var vi på Hurva Gästis för ett möte med Sydsveriges Finska Krigsbarn, för första gången på väldigt länge. Här Timo utanför gamla Gästiset.
Ett av rummen med bara leksaker för barn.
Mycket gamla klenoder.
En vy in i ett annat rum.
Här dukat för salladsbordet.
Ett otal olika rätter att smaka på.
Gunilla väntar på de övriga gästerna.
Nu börjar gästerna komma ute på parkeringsplatsen.
En välkomstdrink till samtliga gäster.
Ordförande Jean Cronstedt hälsar oss välkomna.
Cia berättar om sin bok om sin mammas krigsbarnstrauma.
Vi var 38 anmälda gäster.
Som synes var vi mycket folk.
Till sist sjöngs finska nationalsången på både svenska och finska. Här vår lilla kör som ledde oss.
Ikea och fotboll.
Det kom en anspråkslös blomma på pelargonen, men vacker.
I rabatten lyste det orange och vad hittade vi där, vet inte vad det är.
Äntligen, efter flera år skulle vi till Ikea och titta lite.
Pampigt.
God mat blev det.
Gott efter att ha gått mycket.
Hemma var det dags att måla tvättstugedörren utomhus.
Den hade förut varit vit och behövde målas om.
Mat på stan, Timo älskar sushi.
Jag tog friterade räkor.
Vår blomodling som äntligen tagit sig och vi kan ta buketter till Carinas grav.
Fotboll igen, här är det Ericas FC Hässleholm.
FC skulle spela mot Center från Halmstad.
FC vann med 5-0, alla våra var jätteduktiga i denna match.
Så vi var nöjda och vädret var underbart.
Erica i aktion.
Chans till mål kanske?
