Vargar, Pompejiutställning
Först får vi visa när Carina var på Kolmården i varghänget och hälsade på vargarna. Det ser otroligt ut, att man kan komma så nära vargar och att de uppför sig ,som våra egna hundar gör. Hon är väldigt nöjd med att ha varit där och tycker att föräldrarna bör besöka dem också. Timo däremot är inte så säker på att han vill göra det, men rädd är han inte (hm).
På lördagen var det dags att utnyttja farsdagspresenten, biljetter till Pompejiutställningen i kulturhuset, här i Hässleholm. Vi och Carina for dit och var inställda på en guidad tur, men det fanns inte plats kl 14, så vi beställde till kl 16 istället och for hem igen, efter att ha köpt en pizza med oss. Det smakade gott och så jobbade Carina med vår dator, för att få ihop nästa års almanacka. Det är mycket jobb med det och det stämde inte riktigt, så vi får fortsätta senare.
När vi åkte iväg igen, kom jag på ,att jag inte hade tagit bort resterna av pizzan, tänk om Tees hoppar upp och tar dem. Som tur var, så hade hon inte rört någonting av dem, henne kan man lita på.
Utanför kulturkafet.
Det var en otrolig upplevelse att se så mycket, som var bevarat efter Vesuvius utbrott. Tack vare att lavan och pimpstenen begravde allting och genom att askan kyldes ner och stelnade till, så bevarades det så bra. Att man kunde göra så fina glasarbeten och silverarbeten ,redan på den tiden är otroligt. Så fick man reda på hur man åt och drack på den tiden och vi fick se flera amforor (ett vanligt ord i korsord) som man hade bl a vin och oljor i.
En offerplats som man hade i hemmen.
En källa, kolla att Timo har kommit med i spegeln.
En vacker lampa i brons.
En målning.
Efter guidningen tittade vi själva på sakerna i lugn och ro, men efter pizzan var vi törstiga, så vi gick ner på fiket och drack kaffe. Det smakade gott.
Servitrisen tog bort utbrända värmeljus och satte i nya och då frågade Timo, om hon inte hade flera kvar och berättade att Ericas klass är med på en insamling av tomma värmeljus. Hon gick in och hämtade en hink med utbrända värmeljus, lite mer än de 25 som vi redan hade lämnat till klassen.
När vi kört hem Carina så körde vi till Erica och lämnade värmeljusen och hon sken upp. 
Här räknas det för fullt.
Vi sa åt henne att berätta hur många det var i hinken och senare på kvällen ringde hon och sa, att det var ung 190 st, inte dåligt.
Tees var glad när vi kom hem igen och hon hade som sagt var, varit duktig och inte tagit någon pizzabit.
Nu har kylan och vintern nått Skåne också, inget som vi uppskattar, både Timo och jag vill gå i ide och dra en varm filt över oss. Bl a känner jag av kylan i form av värk och det är inget vidare. Bara Tees älskar kylan, hon vill bara ut hela tiden och har kommit i form efter löpning och skendräktighet. Hon rullar sig i gräset och hoppar och skuttar, väntar bara på snön ,så att hon kan köra nosen igenom den.
På söndagen tog vi en lång promenad i solskenet och det kändes uppfriskande, men vi var trötta när vi kom hem så det fick bli en eftermiddagslur. Nu väntar julstädningen och pyntningen. Det lyser upp lite i mörkret.
