Timos corner

På söndagen skulle vi gratta Christels son Marcus som fyllt 17 år och han verkade väldigt nöjd och belåten.





Här kollas presenterna och Erica var mycket intresserad.





Sandra var också pigg och allert.





Först blev det rabarberpaj med vaniljsås och bullar.

Sedan kom det en tårta också, det blev en riktig sockerchock.





Här hugger födelsedagsbarnet in.





Lars begrundar om han skall ta en bit till, han hade ju just klippt gräsmattan så det fanns plats.





Carina har problem med sin bil, AC:n och fläkten krånglar så Lars och Timo kollade om det var en säkring eller något annat enkelt.





Tyvärr kunde de inte avhjälpa felet så det blir bilfirman som får rycka in istället.





På tisdagen den 29 juni fyllde Siv år så vi for dit för att gratulera henne. Det vankades smörgåstårta, smarrigt.





Siv och Boris kollar presenterna.





Kalle, Ellen och Johanna tittar spänt på när Siv öppnar.





Här smaskar Kerstin, Ellen och Johanna på smörgåstårtan.





"Tocken" var på promenad och alla flyttade sig eftersom han kan vara lite ilsk av sig.





  Kalle och Anette njuter av tårtan.





Sedan vankades det kakor och jordgubbstårta så vi var väldigt mätta och belåtna när vi åkte hem igen.

Midsommarafton njöt vi av det fina vädret och tog en biltur till Yngsjö Havsbad för att göra ett snabbesök hos Christels familj på husvagncampingen. Erica blev glad när Tees kom med och hon och morfar gick en runda med Tees.




Här njuter vi i solen.





Sandra tittar ut ur förtältet.





En glad Marcus.




Erica spexar lite.






Så blev det en fika och morfar fick känna på Ericas kanin Milo.





Sen skulle vi köra hem igen och för att inte köra samma väg hem körde vi mot Oppmanna. Här en underbar vy, som man knappt tror är Skåne.





En hel del träd.





En anslagstavla så att vi skulle hitta rätta vägen till Oppmanna.





Här är då Oppmanna med en väg genom byn.





Vi letade efter en speceriaffär, där Timo skulle ha varit vid sin första resa som krigsbarn till Sverige. Timo frågade runt i husen och där hittade han sonen Bengt till speceriägarna, och de hade ju hört talas om Timo, men eftersom Bengt var ett år yngre än Timo så var det bara hörsägner.





Här bodde Bengt med fru.





Detta var den gamla speceriaffären.





Nöjda och belåtna for vi hem igen och njöt av lugnet i uterummet.

På Midsommardagen gick vi en långtur med Tees och tänk så tyst det vara i stugorna, kanske vilade man efter festligheterna.

Senare på dagen kom Carina, Vittra och Vera som hon passade. Mycket pussar av Vera.





Carina fick också pussar och då blir Tees avundsjuk och vill vara med.





Ni övertar väl inte min husse tänker Tees.

En dag på sin hundrunda hittade Timo sitt paradis, en gammal åker full med lupiner. Timo älskar lupiner och här fick han sitt lystmäte.




Tänk Tees, så mycket lupiner det finns.





Jag fick även en dag vara med och beundra lupinerna.





Vilken otrolig mängd och i alla de färger, vita lupiner har vi inte hemma så kanske!!!





En annan söt liten blomma i vägkanten.





Boris och Siv kom på tisdagen för att hjälpa Timo och få upp en bräda på uthuset, den var så lång att man måste vara flera att hålla.





Nu är den på plats.





Då tog målarmästaren tag i målningen och snyggade upp den andra brädan.





Så märkte han att andra sidan också behövdes målas.





Här sitter ledighetskommitten.





Inte nog med uthuset, det riktiga huset behövdes tvättas av också.





Det är så högt uppe så Timo behöver hålla sig i trädet, för att inte drabbas av svindel.





Sedan smakade det gott med smörgåstårta.




Även kommitten lät sig väl smaka.

Vi beslöt att hålla kväll, men Boris hade fått blodad tand koch lovade komma nästa dag och fortsätta.




Det blev tidig morgon och Siv och Boris hade nya "frallor" med sig.





Timo klättrade upp i almen för att såga av några grenar som stötte mot huset, men fick klättra ner igen, det var för högt!!




Boris klättrade upp istället.





Det ser vanskligt ut, men grenarna kom ner.





Här sågar Timo småbitar till Carinas spis.





En annan ledighetskommitte.





Tänk vad vitt det blir av bara tvättning!!





Tredje ledighetskommitten som löser världsfrågor. Sedan for de in till stan, eftersom Siv skulle ha något nytt i klädväg till midssommar. Jag hade turen att hitta en tunn långärmad blus (eftersom jag inte klarar av att sola för mycket.) Med oss hem hade vi pizza till arbetarna.





Så här fint blev det och Boris lämnade arbetskläderna här och tänker fortsätta senare.



EN RIKTIGT GLAD MIDSOMMAR TILL ER ALLA BLOGGLÄSARE FRÅN OSS ALLA PÅ FLORAGATAN.

Så var det då dags för Vittsjödagarna igen, fredagen desn 18 och lördagen den 19 juni. På lördagen körde vi upp mot Vittsjö och Siv ringde att vi kunde komma inom och fika först, sedan följde de med ner till byn.


Då fick vi inspektera de nya kattungarna hos Siv, riktigt gulliga är de.




Jag var inte så glad för fotograferingen och försökte gömma mig.




När vi åkte ner till byn började det att regna ja tom hagla, inte så roligt.
Här gratis åkskjuts men helst inte i regnet.




Boris hittade ett godisstånd så kvällen var räddad.




Inte mycket folk i regnet, stackars arrangörer.




Timo hittade våra förra grannar, när vi bodde i Vittsjö, här Lotta.



Hennes pappa Kent, ser glad ut trots regnet.





Vår närmaste granne i Vittsjö, Pelle Önnevik sålde lottor och försökte ta bort regnet från taket.





Det var bara till att köra hem igen och som tur är går det att ligga i hängmattan och sova trots regn.





Tees tar sin plats i stolen och njuter.

Timo blev glad när han kom hem ochsåg några Lupiner i vår ogrässlänt som han hade planterat i våras, nu får vi njuta av de många blommorna.



Tees ligger gärna och solar sig vid sin stubbe.




Jag måste få visa mitt färggranna knä. Vad som hände med knät, när jag skulle leka med Tees är det ingen som vet till 100%, men ont gjorde det då i allafall! Nu är det bara lite ömt på yttersidan av knäskålen.



Färggrant, riktigt vackert knä! Eller hur?



Denna tiden på året köper Gunilla gärna plantor och sedan får slaven plantera dem.



Tees övervakar att planteringen i krukor görs på yrkesmässigt sätt.



Såhär ligger Tees när Gunilla skall klippa klorna på henne.



Här kommer Kalevi och Aira Tikkanen med barnbarnet Ebba, de skall hämta överblivna plantor som vi hade fått.



Se så glada de är när de sett på alla plantorna de ska få.



Ibland har till och med svärsonen Lars Ohlsson tid, att hälsa på sina gamla svärföräldrar. 



Carinas hund Vittra njuter av buskens skugga, när vi passade henne.



Tees däremot ligger gärna i solgasset.



Vittra i ny skuggmiljö.



Sommarens goda rabarberkräm avnjutes!



Barnbarnet Sandra kom med väninnan Agnes (även hennes morfar kom från USF, alltså Finland) och hälsade på
samt lekte med Tees och hade agilityträning med henne.



Lite vila behövs emellanåt.



Glass och fika efter agility passar alltid.



Sen fick morfar order att duka av.



Sen var Tees pigg på agility igen!



Värmen gör nog Tees trött snabbare igen.



Vår Skönhetsbuske blommar åter igen!



En tallrot som söker näring med många synliga rötter.

På lördagen var det regn och storm, så det blev inte mycket gjort ute, 2 små rundor med Tees, då vi blev ganska blöta,  men vi passade på att skypa med Thomas, Andreas och Linnea. Ett bra sätt att ha kontakt på avstånd.




På söndagen skulle Ericas lag spela mot Vittsjös flickor och vi lovade att köra upp och titta på och vi blev inbjudna av Siv till lunch. Tyvärr ringde Ann-Louise på morgonen och berättade att Siv hade varit sjuk på natten, så vi
avstod från att åka till Siv.

Här är båda lagen uppställda för match, ett litet problem, vem skulle vi heja på? Efter att ha bott i Vittsjö i 15 år, känner vi mycket för Vittsjö, men Erica och Moa bestämde att vi skulle heja på dem.
Båda lagen uppställda för match. Tyvärr har vi tryckt på någon knapp, så bilderna är alldeles för ljusa.




Matchen började jämnt och Vittsjö fick in första målet, så det blev lite press på FCH-flickorna, men i andra halvlek ramlade målen in. Erica gjorde 1 pangmål och det slutade 4-1.



Spänningen var stor innan målen kom, även om de redan hade vunnit serien igen.



Stolta FCH-flickor.



Duktiga Vittsjöflickor trots förlusten.




Vi hade tänkt lämna Tees hos Carina på matchen och sedan mat hos Siv, men när vi avstod maten, fick hon följa med och ligga i bilen och sedan rastas ordentligt, därefter åkte vi till Carina, som istället bjöd på lunch, grillade grönsaker och kotlett och kyckling, samt jättegod sallad. Så vi blev mätta och belåtna.

På torsdagen var det så dags för skolavslutning och Röinge skola skulle börja i Linnéskolans aula med musikuppvisning. Här skolans rektor




Erica, Oscar, Ola och Nadja spelade saxofon med bravur.




Fröken Lena i lila.




Här samlas blockflöjtsgänget.




Fröken Anette och fritidens Martin lyssnar.




Nu är skolan slut och det är dags för fika i slänten på Röiinge skola.




Klassmorfar hämtades till klassen, som ville tacka honom för terminen med en vacker krukväxt.




Här njuts det av fikat.



Det är liv och rörelse framför borden med bullar och saft.




De små eleverna i första klass gjorde ett bejublat uppträdande, de är så spontana.



Här uppvaktas klassmormödrarna och klassmorfar med blommor av rektorn.



Timo avtackas.



Sedan har Röinge skola en fin sed, att förstaklassarna delar ut en ros till sexorna, som nu slutar på Röinge skola.



Efter avslutningen for vi hem och hade en finsk lunch, nämnligen musta makkara (svartkorv) med lingon och mjölk.




Tees gillar också korven (inte bara memma)





Som efterrätt hade vi brödost med hjortronsylt koch kaffe, smaskens.

På tisdagen den 8 juni var det så dags att styra kosan  hemåt igen och att efter ha tagit farväl av syster Raili körde jag mot Helsingfors.

,


På vägen såg jag en V. Paunubuss, som körde i stan redan på 40-talet.




Jag besökte även Hiisi Golf i Lempäälä, en relativt ny golfanläggning som jag inte hade besökt innan.




En vacker golfanläggning längs en sjöstrand.




Klubbens trevliga intendent, som informerade mig om medlemmar och ekonomi.




Deras logga.




Framme i Helsingfors körde jag in om Marja och träffade Linnea och Joona, som lekte i trädgården




Framme vid hamnen parkerade jag och njöt av utsikten, under tiden som jag väntade på min vän Kalevi.




En fin vy av Helsingfors med Storkyrkan i bakgrunden.




Presidentpalatset i solsken.




Svenska ambassaden i Helsingfors, som är en kopia av slottet i Stockholm.
Där var vi inbjudna varje år den 6 juni, då vi bodde på Helsingfors Golfklubb.




Här skulle Kalevi träffa mig, men han dök upp först på båten 2 timmar senare, så det var lite stressigt innan jag visste att han var med.




På onsdag fm var vi i hamn i Stockholm igen och körde mot Södermalm och "Blecket" för att överlämna gröna kulor till Suzan pga hennes födelsedag och där mötte oss Sven.




Familjen var på väg till Svantes avslutning och vi hann träffa hela familjen som hastigast




Suzan, Svante, Sven, Kalevi och Hannah.




En nöjd Gunilla med att Timo var hemma igen utan någon olycka.

Mitt värdpar Hannu och Marja-Leena skulle nu passa barnbarnet Ursula några dagar. Här visar Ursula sina skador på benet.




Mormor Marja-Leena hjälper Ursula med sin telefon.




Vi for mot Pyynikki utsiktstorn, för att njuta av stadens godaste munkar.
Tornet ligger på en stor grusås, mellan 2 vackra sjöar, Pyhä- och Näsijärvi.




Här avnjuts de underbara munkarna och Ursula dessutom av glass.




Därefter skulle jag besöka Tammerfors förra ordförande i Krigsbarnsföreningen, gulliga Raija Rikkonen. Hon ville bjuda på lite gott.

 


Hannu och Marja-Leena ville att jag skulle prova på en speciell finsk rätt, nämnligen att äta "muikkuja", på svenska siklöja. Dessa var stekta och det smakade faktiskt jättegott.




Därefter for vi till begravningsplatsen, där mina föräldrar samt farmor och farfar ligger begravda.
Vi började att vattna farmor och farfars grav, Edith hette farmor.




Mammas och pappas gravsten.




Sedan körde vi till Ursulas hem och väntade på mamma Mira-Inkeri. Ursula gömde sig i sitt fina Pippi Långstrumpshus.




Och till sist kom söta, goa mamma Mira-Inkeri hem från sitt arbete.



Så här glad blev Ursula när mamma kom.




En bild från Railis vardagsrum med många bilder av Haapanska barnen.




En glad Raili när hon får besök av sina bröder.

Här anländer storasyster Mirjam med  familj från Esbo, tillsammans med Raili.



Även lillasyster Marja hittade till Tammerfors, hon hade tagit tåget.




Systrarna  Raili och Mirjam kollar ett jubileumskort och Mirjams dotter Maria tittar på.




Lillebror Hannu och lillasyster Marja kollar vad som kan tänkas smaka.




Jag blev förtjust i restaurantens fina salladsbord.
 



Så blev visst de andra också.




Lillebror Veli och undertecknad.




Ett försök till en syskonbild, som krögaren tog. Hannu längst in sedan Mirjam, Marja, Raili, Veli och Timo.




Mirjams barn, Jari-Ville, Markko och Maria.




Här har krögaren gjort ytterligare ett försök.




Restauranten hette Aino och Ilmari, där Aino är ett flicknamn och Ilmari ett pojknamn.




Syskonen samlade efter festligheten, Hannu, Veli, jubilaren Raili, Marja, Mirjam och Timo.




Här är Mirjams barn med. Hannu tog kortet.




Maria kör alltid Mirjams bil och Marja följde med dem till Helsingfors.

Så här nöjd såg Timo ut, när bilen var städad och packad för avfärd mot Tammerfors torsdagen den 3 juni.




10 minuter innan jag skulle starta resan ringde min vän Kalevi Tikkanen i Vittsjö och ville följa med mig till Finland, så jag hämtade upp honom i Vittsjö och vi startade åter resan mot Stockholm.




Kalevi som är rökare ville pausa ungefär var 20:e mil och då var det ju lämpligt med lite kaffe och macka, första rastplatsen blev norr om Värnamo.



Nästa rast blev på Herbeta där vi satt i en vacker syrenberså och njöt av vår matsäck.



När vi kom till hamnen i Stockholm vid Stadsgården, kom just Cinderella in från sin kryssning.




Här ser man aktern av vår Gabriella, som vi skulle åka med.




Vi fick köra upp på andra våningen och parkera vår Kia och som synes var det gott om bilar.




Framme i Helsingfors körde jag Kalevi till järnvägsstationen, eftersom han skulle ta tåget till Iisalmi för att bli hämtad av släkt till Kiuruvesi.

Själv körde jag sedan till min gamla arbetsplats Talibanan, Helsingfors Golfklubb och där träffade jag Jojje. Han visade nya personalutrymmet, som de hade invigt dagen innan.




Här är nya verkstaden med många maskiner ute.




18:e green var jag mycket intresserad av att se, då personalen själv hade byggt om den. Bl a sprängde de bort otroligt mycket berg som låg under greenen och som gjorde den svårskött.




En vy som vi såg mycket ofta när vi bodde på Tali i 5 år på 80-talet.




På klubbhusets veranda har många och djupa diskussioner om banskötsel på Tali framförts.




Klubbens nya sekreterare och en glad Timo. Fotot togs av min kamrat Asko Arkkola vars far hade varit chef på Tali många år före mig.




2 bistra män, Timo och klubbens headpro Jussi Hämäläinen. Vi diskuterade länge om tider som har varit.




Talis nya fina TEEskyltar.




Sedan tittade jag snabbt in på J-Trading och träffade först Stigs fru Mona samt Stigs syster Heidi.
2 varma människor, som vi ofta träffade när vi bodde i Helsingfors.




Firmaskylten. J-Trading betydde mycket för mig under mina Tali-år, nästan alla på firman blev goda vänner til oss.




Därefter styrde jag kosan mot syster Marja i Vanda, här barnbarnet Linnea, Ykis dotter.



Lillebror Joona, Ykis son.




Min svåger Veijo, som arbetade som arkitekt på Vanda stad.




Sist men inte minst kära lillasyster Marja, som ville bjuda på lunch innan resan mot Tammerfors.




Jag skulle bo hos min bror Hannu och hans hustru Marja-Leena.




Marja-Leena med telefon i hand.




Hannu går i sin dotter Mira-Inkeris trädgård och inspekterar gräset.




Tammela torg hade torgdag så Marja-Leena provianterade lite, bl a några basturis.




Vi hade turen att lyssna på en kör som sjöng många vackra finska sånger.




Sen kom Tammerfors stora smakupplevelse, "mustamakkara", på svenska svartkorv, med lingon och mjölk.




Vi passade även på att gå in i Tammerfors Domkyrka, som är min konfirmationskyrka.




Vi hann även med att besöka ett museumsområde, där man kunde njuta av vackra snickerier på gamla hus.
Marja-Leena köpte goda chokladbitar i chokladshopen.




Min syster Raili fick ett snabbbesök av oss på vägen hem till Hannu.

Efter att ha vilat efter fotbollen, ringde Carina och frågade om jag skulle med och handla och det ville jag. Jag tänkte handla något enkelt, så att jag slapp laga mat. Då kom Carina på en bra ide att vi handlar mat och kör ut till Mia och äter där och så kan hundarna bada i dammen. Sagt och gjort, Carina ringde och det passade att vi kunde komma, så vi handlade färdiggrillad kyckling och potatissallad och tomater och som efterrätt tänkte vi jordgubbar och grädde.

Mia hade ätit, så hon höll oss bara sällskap.






Fyra hundar på väg till dammen för bad.
Viggo och Vera                            Vittra och Tees




Framme vid dammen for hundarna i vattnet och svalkade sig.




Tänk vad det kan vara avsvalkande i hettan, men gärna lite bus också.




Carina hade med sig dummies, som man kastar och så skall hundarna hämta dem, Tees blev som tokig, hon bara väntade tills det var hennes tur att simma efter dummisen. MEN hon vill inte gärna komma fram och lämna den igen. Vi kom på att det nog är för att vi har kastat pinnar i vattnet och hon har hämtat dem, men släppt dem för att vi skall  kasta dem igen. Hon tjöt mest hela tiden och ville hämta. Men de andra var duktiga och lämnade av dummisarna.




Mias närmsta grannar är några gulliga kossor, som såg väldigt avstressade ut.




Så var det dags för efterrätten och Mia hade med sig meloner också och så fick vi kaffe. Smaskens.




Tees torkar så väldigt långsamt så hon frös och försökte värma sig i en håla och ville hem för att bli varm, så vi for hemåt igen. Det hade varit väldigt avstressande och skönt.

I början av veckan städades bilen invändigt, så att det blänkte, Timo skulle nämnligen köra till Finland, för att gratulera sin syster Raili på hennes 75 årsdag. Då måste ju allting vara i bra skick.

Jag stannade hemma eftersom jag inte känner mig i bra skick och så måste ju Tees ses till. Vi har tagit det lugnt med bara promenader, ibland på Hovdala med bad (för Tees)  och så cykel till affären.

På söndagen var det dags för fotboll för Erica, jag lovade cykla dit om jag orkade. På morgonen kändes det inte bra, men till sist körde jag iväg. Christel hade som tur var en stol, där så jag kunde sitta och titta. Det stod 0-0 när jag kom, men så gjorde Farstorp 1 mål och inom bara någon sekund så blev det 1-1. Sedan gjorde Erica 2-1 och så ramlade målen bara in.




Första halvleken slut och det gällde att få i sig vatten.



Så var matchen i gång igen och här avvaktar Erica.
 


Tyvärr skadar man sig ibland i fotboll och här gråter en tjej efter skadan, men efter ett tag gick det över och hon var inne på planen igen. Christel kollar henne lite och Erica tröstar.



Nu gäller det att gå på mål.



Här är duktiga backen Moa, som också gjorde 2 mål.




En nöjd Erica som gjorde 2 mål, ett med höger fot och ett med vänster, så lyckan var stor (jag lovade henne att berätta det för morfar i Tammerfors)




Nu är matchen slut och det blev till slut 8-2 och va bra, sa Erica, nu leder vi serien igen.



Så här glad ser man ut när det är över.




Så cyklade jag hem igen till Tees och tog en kopp kaffe i uterummet och lyssnade på talboken, som Carina programerat in i MP3-spelaren åt mig. En spännande deckare, men det är lite sövande också, så jag somnar till ibland.

Vår fina kaprifol där den tidiga sorten blommar nu.




Grannens syrener och spirea blommar så fint och doftar gott.




På stambanan arbetas det febrilt med att bl a sätta upp nya stolpar. Tees gillar det inte, särskilt inte på kvällen, då de har starka lampor på och lyser upp hela himlen. Hon tycker att de inte hör dit.



Vår pampiga kastanj blommar så fint.





En vacker färggrann begonia pryder uterummet.



Nu tar vi det lugnt, kanske med lite trädgårdsarbete och väntar på att Timo kommer hem igen.

När vi städade, satte vi ut Tees korg i uterummet och då var hon snabb att lägga sig i den, så att den inte försvann.




Nu har fåren kommit till Hovdala igen.




De små är så söta.




På lördagen den 29 juni cyklade vi till stan och lyssnade på musikskolans uppträdande.



De var väldigt duktiga.





Sedan gick vi en runda på stan och fikade på kondiset. Så var det dags för bilarna att intaga stan.




De fanns i alla de olika modeller.




Men vi var lite tidigt ute, eftersom de flesta fortfarande var kvar på Hässleholmsgården.




En snygg grön sak.




Inte så trevlig grön färg.




En äldre modell, inte så vacker tycker vi.




En riktig höjdare.




Detta var en mer ovanlig modell.




Det hade inte skadat med lite vax, men de hade många Majblommor i rutan.




Timo mitt i centrum, med kyrkan i bakgrunden.




Timo blev sugen på glass, trots vårt fikande och den största glassen köpte han. Men sedan uppstod det problem att orka äta upp hela denna glass och att den inte ramlade ner på gatan. Kan du inte hjälpa mig sa han!! Men hela gick ner och han var proppmätt.



Så började vi dra oss hemåt och såg lite fler bilar på vägen.




Nu började det komma fler ekipage och en del hade "skapat" ut sig.




Stämningen i bilarna började bli hög , bara de inte ramlar av. Timo tyckte att han hade många "vänner" i kortegen de vinkade till "gubben" i keps på hörnet. Men när så damer som druckit starkt också började vinka åt honom, fann han för gott att dra sig hemåt.




På söndagen var det Morsdag och det kom ett blomsterbud med en jättefin annorlunda bukett från Stockholm. Den luktade dessutom gott.





Så kom Carina och Christel med hund och barn  och för enkelhetens skull, hade vi beställt pizza och det smakade gott. Erica hade spelat fotboll och Marcus tennis, så de var hungriga.
.


Carina, Marcus och Sandra kopplar av vid köksbordet.




Erica hade sprungit Kalvinknatet några dagar innan och blivit 3:a, så hon var nöjd och fick bl.a. en fin tröja.




Så vad det dags att plocka fram agilitydelarna och Carina testade med Vittra också och det är ju alltid gott med godis som de får, när de är duktiga.




Sandra håller Tees åt sidan så att hon inte stör, hon vill ju så gärna hoppa.







Tänk vad roligt det är och vad Frolicen smakar gott.




Så var det dags att montera ihop morsdagspresenten, en hängmatta för soliga dagar.




Skall det verkligen vara så här, undrar Timo?




Så blev den klar och Marcus var förste man att testa och den fick godkänt betyg av honom. Nu ser jag fram emot varma dagar i hängmattdan med en kudde under huvudet och kanske en pläd om mig.




Efter allt detta var det dags för kaffe och tårta,både vuxen- och barntårta. Flickorna gillar inte sylt och bär så det fick bli chokladkräm i deras. En del smakade på båda och de dög.

När så gästerna åkte hem igen var Tees dödstrött efter all agility och en runda med flickorna, att hon slocknade i sin korg och sov flera timmar utan att ens kolla oss, när vi gick förbi henne.