Timos corner

Äntligen fick vi husvagnens stödben lagad av en smed i Vanneberga och Timo målade det lite och var nöjd!



På fredag fm var jag hos diabetessköterskan Git för kontroll. Jag har mått dåligt och värdena har hoppat upp och ner, mest ner. Då blir jag lite snurrig och vi for iväg lite innan kl 11 och jag väntade på att få komma in, men det dröjde och när jag kollade, så skulle jag inte vara där förrän kl 14, så jag började gå därifrån. Men hörde Git ropa på mig och jag förklarade att jag hade kommit i fel tid. Hon tog hand kom mig ialla fall, för patienten kl 11 hade inte kommit. Vi beslöt att sätta in en "sensor" som kollar blodvärden varje 5 minut i 6 dagar så får vi se hur det står till. Hon tyckte att mina värden var bra, men jag mår så dåligt av dem. När jag var där så for Timo hem för Lars skulle komma.

Lars var bussig och lyfte upp gamla gungställningen, när han var i kvarteren, med sin grävmaskin. Så nu är en epok över, men vi får lättare att köra in och ur "carporten".



Tees tyckte att skadegörelsen var enorm.

 

Timo försökte demontera ställningen handgripligen.



Sedan tog han en bågfil till hjälp.......



men det var tvunget att låna Lars vinkelslip, innan rören delades.



Med hörselskydden på går det undan.



Timo kör så gnistorna yr!



På kvällen var vi inbjudna till barnbarnet Ericas 10-årskalas i gymnastiksalen på Röinge Skola, dit hon även hade bjudit alla sina klasskamrater.

Alla flickor hade festfrisyrer.




Mellan lekarna bjöds det på varm korv och dryck, så att de kunde hämta nya krafter till nästa lek.



Tuffa pojkar, eller hur?



Svettiga blev de, men ett par korvar satt fint!



Och så här glada är vi.



Vi flickor äter i vår hörna.



Man kan gunga och äta samtidigt faktiskt!



Oo, vad korv kan smaka gott.



Jag kan le jag, eller hur?



Börjar vi bli lite trötta kanske, festen har haft högt tempo hittills. Marcus dirigerar lite.



En ny lek att kasta boll på varandra, nedanför midjan bara. Blir man träffad är man ur leken.



Det går undan för vissa.



Och man kan klättra upp i höjden.



Kameran är lustig, bollen for iväg som ett sträck.



Man hade massor av redskap till hjälp.



Sedan var det dags för godis och chips. Hela familjen hjälper till.



Klassmorfar Timo väntar på sin tur, godis är alltid gott.

En sista lugnare lek, att blåsa på en bordtennisboll med sugrör. 

Tjejer blåser till tjejer och killar blåser till killar.



Sedan var det bara att städa gymnastiksalen och det var en nöjd Erica, som åkte hem. Tänk vad det var tyst hemma, eftersom ljudvolymen hade varit "ganska" hög under festen. Men alla hade haft kul!

Lite underligt att Magnolian blommar igen. I våras frysskadades de flesta knopparna. 



På torsdagen var Timo på möte på Senioren. Det gällde att komma med ideer och tankegångar om Seniorens framtid, samt hur vi kan intressera utlandsfödda, så att även de utnyttjar mer Seniorens alla möjliga aktiviteter.
Jag var inbjuden pga att jag själv är utlandsfödd. (Senioren är Hässleholms pensionärscentrum). 

Det är så överfullt med plommon hemma, att vi måste stötta upp grenarna. 

För första gången har vi även lite skörd på vårt äppelträd.



Men Carina har desto mer och vi var där och plockade äpplen till fröken Anette, så att hon kan göra äppelkakor.

 Bländad av solen.

Timo och Tees vilar ut lite i Carinas oas.

Sedan for vi till skolan och lämnade Anette hennes äpplen.

Efter det for vi till Vittsjö och Siv och lämnade henne hennes äpplen. Kul att på samma dag kunna glädja tre goa tjejer, Anette, Siv och Carina! Gunilla mådde pyton, Hennes blodsocker var lågt och då blir allt så jobbigt.

Siv låg och sov i hammocken när vi kom.

Hennes fina Änglatrumpeter som Carina avundas henne.



Timo som var lite trött av dagens arbete intog viloläge och njöt.



Så vankades det blåbärspaj, glass samt bullar och det smakade underbart och Gunillas blodsocker steg igen.

 Nu börjar Gunilla sakta att må bättre och bättre.

De "gamla" kycklingarna hos Siv.



De nytillkomna kycklingarna med sin höna. Hur många skall det bli tro?

På lördag förmiddag ringde Carina och  undrade om inte det var dags för äppelmosfabriken att starta igen. Timo hade ätit upp förra årets skörd plus en hel del av Carinas, redan för längesedan.

Carina plockade äpplen från träden, både sommar och vinteräpplen dög fint till mostillverkningen.



Så monterade vi ihop vår gamla Electrolux (snart 40 år gammal, som fungerar ännu). Det går bra att  vara 2 personer, men är man 3, så kan 1 vila ibland.

Vi kör  kärnhusen och skalen 3 ggr, så blir moset fast och fint (lite ekonomiskt också).,



Timo ser fram emot att få havregrynsgröt med mycket äppelmos på morgnarna, den bästa starten på dagen enligt honom.



Tänk så billigt det blev, gratis frukt från Carina, gratis el och bara knappt 1 kg socker till 30 l mos (vi skippade sötinetterna, eftersom vi kom fram till, att det är nästan bara Timo som äter moset). Varför gör inte fler nyttig äppelmos, då det finns så gott om äpplen och den tar ingen längre tid att göra, kanske 6-7 liter i timmen. Ett roligt årligt teamjobb hos Carina! Timo tycker det är så kul att göra äpplemos, så han kan tänka sig bli äppelmoskonsulent.



Carinas hundar lägger sig var som helst (gärna under bordet) men Tees har svårt att komma till ro, tills Carina hämtade "prinsesskorgen", då dög det att ligga där. Det gick tom att ligga 2 hundar i den, som Shiva och Tees.



Det blev ugnsfalukorv och potatismos till lunch, jättegott.



Sedan kaffe och skorpor efter maten.



Det behövdes en vilopaus tyckte Timo och gassade i solen.




Tees hade också hittat en fin upphöjd plats.



Så lade vi ner mos i Carinas frys och tog en del med hem. Men ve och fasa, när vi öppnade vår lilla frys så hade en sladd legat mellan dörren och frysen, så det såg hemskt ut. Tjock is överallt. Vi stoppade innehållet i kylväskor och så hade Timo ett stort jobb, med att tina bort all isen. Det tog lång tid och mycket vatten rann på handdukar och tidningar, som vi lagt där. Efter flera timmar när all is var borta, la vi in varorna igen och startade infrysningen. Det var ju nyttigt att se vad man hade i frysen, men en del fick vi kasta. Men nu är det fin ordning i frysen och en hel del äppelmos också. Oj vad vi var trötta och sov gott den natten efter allt arbete.

Så var det då dags för höstterminen igen på Röinge Skola. Denna gången kändes det lite nervöst, då mina elever skulle börja i 4:e klass och få nya lärare.  Jag har haft samma lärarinna i många år och haft ett jättefint samarbete med henne, men nu börjar hon om, med förstaklassarna igen(hon tyckte också att de var väldigt små).  Men jag hoppas att få träffa  Anette på rasterna ibland. De nya lärarinnorna Lena och Marie, har jag som tur är, träffat tidigare på vårterminen, så det blir säkert bra samarbete med dem också.

Barnen var glada och positiva till höstterminens början.



Barnen bytte även klassrum och skolbyggnad.



Det var en mycket intressant dag för mig personligen, då det var exakt 60 år sedan jag själv började i 4:an i Tammerfors Svenska Folkskola, direkt hemkommen efter flera år som krigsbarn i Skåne.



Röingeskolan har en fin tradition sedan några år tillbaka, att alla nya elever får en ros av de äldsta eleverna vid skolstarten.




Lärarinnan i vit blus och hästsvans är min nya fröken Lena.



Här kallar rektorn fram alla nya elever för att få sin ros. Min första fröken Ulla hjälper barnen. Jag får för mig att de yngsta eleverna blir bara mindre och mindre, men det är väl en synvilla hos en äldre man.



Dagen avslutades för 4:orna med idrottslekar och här är både fröken Lena och fröken Eva, som leder lekarna.



Och som alla ser hade barnen jätteroligt under lekarna, flickan i ljusgrön tröja med en dam på, är mitt barnbarn Erica.

På måndagen den 10 augusti packade vi in i husvagnen och styrde kosan mot Landskrona, för en minisemester. Tees såg att vi lastade och luckan till hennes bur i bilen var inte öppen, så hon hoppade in i framsätet och satte sig på golvet där, så att hon säkert skulle få följa med.

En första fika efter strapatserna.



Efter det gick vi till Borstahusens hamn och badade ute vid piren, medan Timo kollade läget, så att ingen drunknade. Det var stor nostalgi med badet, det var så länge sedan jag badade där. När jag var liten och bodde i Landskrona och far jobbade natten, cyklade vi ut till badet med frukost och så badade vi och far körde hem och sov.



Lite kallt var det allt, 20 grader och lite vågor, men väldigt uppfriskande. Nu dök jag inte i mer, utan tog trapporna.



3 badkillar i Öresund, Mathias, Ola och Thomas.



Landskronas vapen, som jag tycker är ganska fint.



Mathias på sin morfars båt, som ligger i Borstahusens hamn.



En lite feg badkille. (Han passade så att kläderna inte for iväg).



Mathias visar att han är atletisk.




En vacker plantering runt ett ankare vid campingen.



2 killar kom och gosade med Tees under tiden som de andra var iväg.



En staty utanför campingen gjord av en gammal trädstam.



Här har Mathias och Thomas hämtat ett tält, för att killarna skulle kunna ligga över hos oss i 2 nätter.




En fika på kvällen inne i husvagnen. På natten regnade det något otroligt och åskade, men killarna sov lugnt vidare. Jag var uppe och tittade så att tältet inte flöt iväg.



Nästa dag hälsade vi på hos moster Gunvor och Sven i deras koloni och beundrade blommor och gräsmatta.



Mathias och Andreas skulle ut och segla med mormor och morfar nästa dag, men ville först bada när vi kom.



Här klär killarna om.



Morfar pratar i telefon och mormor kollar läget bredvid Timo.



Efter badet var det dags för segling i frisk vind.



Tees hittar många utsiktsplatser, Ven i bakgrunden.



Vi tog en snabbvisit hos Rune och Laila.



Va skönt att korgen är med, tycker Tees och låg gärna i den mest hela natten, skönt då fick vi bättre plats.



Vi gick in på golfbanan och pratade med Håkan och då visade han oss ett tänkt gym, med många redskap för medlemmarna i golfklubben.



Håkan och Timo, gamla kompisar.



På Exercisfältet (där jag i min ungdom spelade handboll med korpen) hade man gett lov att träna sina hundar lösa, ett fint initiativ. Tees fick springa av sig lite, vi vågade inte släppa henne på golfbanan, då där fanns massor av kaniner.



Ytterligare nostalgi, Sofia Albertina kyrka, där vi gifte oss för snart 50 år sedan (vart har tiden tagit vägen?)



Om inte vacker så magnifik.



Stadshuset i Landskrona med vackert vattenspel och fina blommor.



Ytterligare ett vapen.



Tees försökte fånga vattnet som sprutade, hon var törstig men lyckades få i sig  lite i hörnet av bassängen.



Vi var rädda att hon skulle hoppa i.



Vilken färgprakt.



En ny stadsdel som vuxit upp, tänk vilken utsikt över havet.



Här är Venbåten på väg in i hamn.



Venbåten och kyrkan i bakgrunden.



Torget i Landskrona med vackra blommor.



Rådhuset, där jag en gång i tiden arbetade, vi satt en stund och Timo njöt av en stor glass.



"Tuppaskolan"



Utanför campingen, Thomas och Andreas kom när vi skulle gå ner och bada igen, de skulle på kräftkalas.



På lördagen innan vi skulle åka hem igen, tittade Thomas och Andreas in igen.



Det var otroligt avkopplande och så vackert när man vaknade och såg havet och Ven utanför, vid klart väder såg man Hälsingborg och Köpenhamn och Öresundsbron. På lördagen började det regna igen och vi packade ihop och for hemåt igen.

Tisdagen den 4 augusti fyllde Erica 10 år och när hon vaknade, såg hon sin gratulation i tidningen från mamma, pappa och syskonen, samt en bild från fotbollscupen som hon och hennes lag vann så stort.

Av mamma och pappa hade hon fått ett tv-spel, Wii, som hade en del sporter, bl a golf så morfar var ju tvungen att prova.



Marcus har roligt åt morfars spel.



Stor koncentration.



Christel bjöd som vanligt på jättegod mat. Lars grillade och Christel hade gjort potatisgratäng och en smaskig sallad.



Här delar morfar en grillbit.



Erica var riktigt stolt över sin tårta, hon och Sandra hade hjälpts åt med dekorationerna.




Här låter sig systrarna smaka, iklädda sina fina halsbandshjärtan, som Annlouise hade gjort. Mormor har ett likadant.



På onsdagen ringde Carina och undrade om vi skulle plocka svamp i skogen, så efter det att vi hade fixat med husvagnen, som hon skall låna i helgen, åkte hon och jag med hundarna ut i skogen.  Hundarna sprang ystert omkring och jag satt på en stol och så plockade Carina svampen. Innan vi åkte hem igen plockade vi säkert 40 fästingar (punkkia), på Tees, hon är ju vit, så de dras åt henne, men samtidigt ser man dem när de kryper. Usch vad äckligt, jag skall nog inte åka dit med Tees fler gånger.

Dagens skörd. Vi stuvade dem och åt dem på rostat bröd.  Det smakade helt underbart.



Vi var trötta och mätta och satt och dåsade ett bra tag, sen körde Carina hem och vi cyklade ner till stan till Festivalen. Det skulle bli uppträdande av Danne Stråhed igen. Han var lika duktig som vanligt, men musiken blev lite för hög mellan husen. Folk dansade och tjoade för fullt. Timo köpte en Langos och sedan cyklade vi hem igen.