Timos corner

Tisdagen den 14 oktober var det som tur var ingen kolgympa, eftersom jag skulle ner till Skillinge på Sydsveriges Finska Krigsbarns ålagille.

Alpo Persson med fru kom för att hämta mig, till det lilla vackra fiskeläget Skillinge, vid Skånes sydsydöstra kust. Vid klart väder kan man se Bornholm från hamnen, men inte idag, inte förrän vid hemgången kunde vi se alla lamporna i horisonten från Bornholm.

Dagen till ära hade scoutgården hissat den finska flaggan i topp

Först hade vi ett styrelsemöte i Scoutgården och på mötet diskuterades många olika saker, bl a nästa möte, som blir julfest den 4 december i Höllviken på FBU-gården (om den är ledig då)

Efter styrelsemötet hade cirka 75 medlemmar infunnit sig för ett "höstmöte". Därefter blev det "ålagille" med dragspelsmusik och sång, så att det dallrade i fönsterrutorna.

Och som vanligt var stämningen på topp ,med många varma kramar mellan krigsbarnen.

Återigen diskuterades vår förenings framtid, då alla snart är över 70 år. Kanske våra barn eller barnbarn vill fortsätta, vem vet.

Själv var jag ombedd att visa och ev. sälja en målning av båten Arcturus , målad av en finsk konstnär, som också är ett krigsbarn.

Många kände igen fartyget, då de själva hade åkt med det. En del hade åkt med det, då fartyget hade fastnat i isen långt ute på havet. Flera visade intresse av att köpa tavlan och mycket riktigt fann den en ägare i Höör.

När sedan dagen blev kväll och månen lyste på himlen blev det dags att fara hemåt igen. Denna gång, kom jag inte hem tomhänt, ty jag hade vunnit kokt ål på lotteriet vi hade. Men glad får man inte vara länge, för det visade sig att varken Gunilla eller våra barn åt dylikt. Gunillas lillasyster Siv blev min räddning, då även hon kunde njuta av några bitar kokt ål, så hon kom gärna på en "ålasmörgås", en god delikatess.

På onsdagen var vi först och hämtade Timos nya glasögon och han tyckte att det var en otrolig skillnad. Sedan var det dags för astmakontroll, med en ny sköterska och testerna var lite sämre, men inget alarmerande. 

På eftermiddagen var det så dags för Pelle af Klintebegs begravning och det är alltid jobbigt med begravningar, särskilt när dödsfallet kom så hastigt och oväntat. Det var i Hässleholms kyrka och det var en väldigt fin blomsterprakt i kyrkan och fin solosång av Tove Jönsson. 

Efter kyrkodelen blev det bilkortege ut till Hässleholms Norra begravningsplats, där sjöng sedan Tove "Himlen är oskyldigt blå" av Ted Gärdestad, otroligt vackert!
Efter det blev det kaffe och kaka i församlingshemmet och det var många släktingar samt vänner ,som hade ställt upp.

Carina hade passat Tees och på kvällen fick hon följa med Carina och Mia och deras hundar ut till Äspet och springa av sig.

Astmasköterskan ringde och ville att Timo skulle träffa doktorn (en doktor som vi haft länge, men aldrig träffat, bara haft kontakt per telefon). Doktorn ringer på måndagsmorgon kl 08.00.

Torsdag var det så dags med skolan igen. Timo lämnade en reklamaffisch om landet  Finland till en lärarinna som undervisar i bl a geografi och som Timo tidigare hade hjälpt angående Finlad som land. En annan lärare i träslöjden fick en ovanlig träknuta, för att se om man kan bearbeta den till något, båda sakerna skänkte Timo.

På eftermiddagen kom Lasse Sjödahl , Timos gamle glade medarbetare på Wittsjö Golfklubb i 10 år, på besök och vi satt och gick igenom gamla minnen under några timmar och hade trevligt.

Löven sopades bort igen på gatan under fredagen och Timo gödslade gräsmattan med en långtidsverkande gödselprodukt och satte upp fågelbordet, så nu har vi fullt av fåglar här igen. På kvällen bastade Timo i Vittsjö och Christels Lars och flickorna tittade in eftersom de skulle och titta på Marcus tennismatch senare.