Timos corner

Vi hade meddelat Christer (som är bror till Annlouise och Anettes pappa Orwar) att vi skulle komma någon gång på eftermiddagen på söndagen, men eftersom vi frös  så otroligt ,så körde vi iväg tidigare och kom lagom för en kopp kaffe.
 
Vi fick fråga lite var Korsele låg,



men hittade fram och togs emot av en skällande Troja.




Hon vaktar ju gården, men sen var hon hur gullig som helst och ville ha klappar. Tyvärr gillade hon inte andra hundar ,så mycket. Vi gick ut tillsammans med hundarna och släppte dem och då sa Troja till, att hon inte ville leka och Tees är ju väldigt vek ,så hon förstod och gick undan. Sedan varje gång hon skulle gå ur husvagnen tittade hon åt båda håll och kollade om kusten var klar. Till slut var de sådana kompisar att de kunde bada tillsammans.

Det var strålande solsken och varmt när vi kom fram, så vi kunde sitta ute.



Timo kollade upp husvagnen och hittade felet med elen. Det var pinsamt, vi hade tryckt in en knapp när vi lastade, så huvudsäkringen hade stängts av av misstag. Men gasolen visade tyvärr att det fortfarande var fel, så Timo ringde till Doroteas husvagnsverkstad och fick tid nästa dag.

Nu kunde vi koppla av och njuta av livet igen.



Christer med några baggar framför Veronis sommarstuga.

Det gamla huset hade brunnit, så de fick byggt nytt efter egna idéer och det var verkligen lyckat med kök och vardagsrum ihop, med en öppen spis i vardagsrummet och en vedeldad ugn i köket där man bakade.
Nina o Christer bodde i ett underbart hus, jag avundas dem. Ett enplanshus med stor altan på baksidan och med en underbar utsikt över sjön och skogen.
 

Här är Tees lycklig och fri, visst ser huset fint ut.

Veroni, Christers syster, kom också senare och då bjöds vi på god mat, lamm och italienskt.

Det smakade underbart och vi njöt, åter av livet.

Utsikten från altanen. Med hönshuset i bakgrunden.

Nina och Christer bedriver fåravel med bl a Ryafår och det gick många baggar i en inhägnad utanför huset. Troja som är en Border Collie vallar fåren och det är otroligt roligt att se henne i aktion.




Vi fick även se hur de vägde baggarna, mycket intressant. Sedan fanns det hästar, kattor, höns och ankor på gården. En katt var särskilt rolig, hon gick fram till Tees och strök sig med huvudet mot henne och Tees tittade förundrat och ville leka, men då fick hon en smäll av tassen, så Tees backade.

Troja dirigerade in baggarna i en annan hage, men från den hagen ville baggarna gärna ta sig ut på vägen och det var ju inte lämpligt.

Vi gick en promenad med Tees och hon fick vara lös, men hon nosade ofta och tittade sig omkring, men fortsatte och till sist fick hon bada. Samtidigt tittade vi på MC-klubbens stuga som Christer varit med om att starta. Nästa dag gick Timo samma runda, men då nosade Tees i luften och vände och ville hem. Förklaringen fick vi kanske, eftersom de hade skjutits en björn i det området, hu!

Vyn från vårt husvagnsfönster.

Vad skönt att ha värme i husvagnen igen. Nästa dag for vi in till Dorotea Husvagnsservice och fick lagat gasolvärmen, det var elektroniken som hade bränts sönder.




Här skall det ordnas.



Men nu var det lagat, men det kostade 3400 kr. Usch vilken början. Katastrofvajern hade också brustit så vi beställde en ny.

Även i Dorotea kan man göra skulpturer.

Det hade bestämts att vi skulle äta inne hos Veroni i Dorotea , även detta var otroligt gott



och sedan besöka Kullerbacken, Doroteas Hembygdsgård. Christer är mycket engagerad där och han ordnade så att vi fick komma in i husen och se en massa fina saker. Det vara en mycket intressant och givande tur vi fick, med många gamla hus, kåtor och brukssaker.

Veroni, Timo, Gunilla och Christer.




Ett av husen, tyvärr kommer jag inte ihåg vilket.



Här njuter vi av elden.











Nina och Veroni utanför en kåta, som var väldigt fin inuti.






Timo hittade givetvis en gräsklippare av modell äldre.







En fiffig sängvariant med plats för 3.



En liten samevagga.



Bagerit, där vi fick smaka nybakade tunnbröd.






En björnsax, usch.



Visthusboden, där maten förvarades.



Efter det for vi till kyrkogården för att besöka Oscarssons familjegrav, där Orwar låg.



Vi var även vid Dorotea kyrka och tittade på statyer av Nattvarden som var väldigt välgjorda.

Sedan for vi till Korsele igen och njöt av vädret och åt ute, denna gången framför deras hus.




Medan vi satt där, hörde vi ett väldigt väsen från ankhuset och Nina och Timo rusade ner med Trojan, då hade troligen en rovfågel varit framme och ankorna ville inte gå ut. Tidigare hade räven varit framme och tagit en höna. De brukade ha radion igång i hönshuset för att skrämma iväg rovdjuren.

På morgonen var det lugnt i hönshuset, men de ville inte gå ut, så något hade skrämt dem. Vi åt frukost och sedan bar det iväg på nya äventyr. Vi hade kunnat stanna där hur länge som helst, där var så rofyllt och skönt och Nina och Christer är två underbara vänner, men vi hade ju vår tidsplan att följa för att hinna till Tammerfors i tid.