Timos corner

Onsdagen 10 september.

När vi omsider vaknade åt vi och for vidare, inte så särskilt pigga måste vi erkänna. När vi tankade såg vi ett gammalt fint hus.

Naturen är otroligt fantastisk här uppe.

och vi såg hoppbacken i Örnsköldsvik







Vilket stenparti!



Sedan öppna vyer.

men sedan skulle vi över den stora bron.

Usch tyckte Timo och hans mage krampade riktigt, men vi kom lyckligt över. Gunilla njöt otroligt av vyerna och stannade till lite här och var.

Vid Timrå såg vi den här statyn, Micke har det något med ishockey att göra?

Njurundabommen såg vi också där vi ett år möttes av Micke.

Så efter lite letande i Söderhamn hittade vi till Sandarne, Stenö camping, oj vilket otroligt vackert läge utmed havet.
 

Vi städade av husvagnen och diskade med en underbar utsikt under tiden. Tees fick en rejäl runda lös i skogen.
 

Vi var rejält trötta, så vi lade oss tidigt, med radion på, vi skulle ju höra fotbollsmatchen,Sverige-Ungern. Gunilla hörde första målet och sedan andra målet, sen sov vi och vaknade till av nyheterna och stängde av radion. På morgon satte vi på nyheterna och skulle höra resultatet, men inget sades. Det var konstigt annars brukar det tjatas vitt och brett, men inte ett ljud om fotbollen.  Vi duschade och tog det lugnt och Timo hittade en fästing på sig, som vi tog bort. Vi trodde att detta var över, men inte. Så lämnade vi denna härliga plats och for vidare. När vi tankade fick vi höra att Sverige hade vunnit med 2-1, bra och vi var nöjda.

En vacker svamp som vi såg när vi lämnade Sandarne.

När vi kom till Bollnäs

letade Timo efter en gammal finsk skolkamrat, Christer Faberstedt, efter mycket letande fick vi hans telefonnummer och Timo ringde upp honom och han var i Edsbyn. De beslöt att träffas där, men när vi var just framme i Edsbyn ringde Christer och sa att han var upptagen med ett viktigt möte, men när han hörde att vi var framme, kom han ner till macken
så de fick några minuters samtal.



Edsbyn, guldbyn i skidor.

En annorlunda rondell i Edsbyn.



Edsbyn

Vi for tillbaka till Bollnäs och sedan söderut och tog några raster då och då, här i Kilafors.




Motorvägen var tråkig att köra och inga platser för övernattning, så vi körde av vid Tierp, till gamla E-4:an och hittade ett Naturreservat från istiden ,där vi övernattade på parkeringen. Det var Viksta stentorg, en del av Uppsalaåsen, dess högsta punkt drygt 75 m över havet. Inlandsisen drog sig tillbaka och åsen blev till.Naturreservatet bildades 1917 och man bevarade Stentorget som är ca 6 hektar stort.

Nattplats.



Ett kalhygge bredvid.

.

Tees och jag gick en runda i kalhygget där och jag stöp som en fura, Timo såg det och kom rusande, han trodde att Tees hade dragit omkull mig. Men det hade hon inte gjort, det var en rot som jag snubblade över och Tees kom till räddning och ville slicka mig i ansiktet och trösta mig. Jag fick hjälp upp och hade ont överallt och sedan blev det blåmärken också, men inget brutet

Timo ringde till Pär Himberg och de bestämde att vi skulle ses på Väsby golfbana nästa dag. Vi sov gott, men jag hade svårt att ta mig upp på morgonen.