Timos corner

Tisdagen den 26 augusti var det dags att åka vidare, vi fick en lyckad bild på värdparet Nina o Christer, när de skulle fota oss innan vi for vidare.

Christer tycks fundera, hur fungerar den?

Än en gång ett stort tack, Nina, Christer och Veroni för underbara dagar i Dorotea. Vilken värme det var, både i luften och känslomässigt. Vi kommer att leva på minnena och vyerna länge, länge.

Så drog vi oss norrut, vi ville gärna återse Jokkmokk, det var när barnen var små som vi hade varit där förut, så det var längesedan.

Vi passerade Vilhelmina och handlade och lunchade i Storuman, vilka vyer!

Rena vildmarken.



Många sjöar.



Trolska tjärn.



Spikraka vägar med skog i sidorna och berg långt borta.




Ytterligare sjöar.

Men vi måste berätta vilken underbar hund vi har. Hon ligger i sin bur i baksätet och säger inte ett dugg och hoppar glatt ur och i bilen.

Det ser litet ut, men hon sover mest hela tiden.

Det är många mil som hon har åkt. Men sedan har hon sin korg med i husvagnen och där har hon också sin trygghet och så får hon ju ligga hos husse och matte.

Skönt att korgen finns med.



Jag gillar min husse, toppen att få sova hos honom.

Tyvärr började hennes fällningsperiod just innan vi åkte, så vi borstade och borstade henne, ändå blev det päls i husvagnen.

Nina och Christer vet ni vad detta är, vi såg den vid vägen och snabbfota den, men vet inte vad det är?

Vi körde och körde och sista biten var det vägarbete med mycket sten, så vi var lite less, men vips så såg vi en pil till en camping i Moskosel (låter ryskt) och vi svängde in dit. Det första vi såg var en skylt med Inga hundar, men det visade sig vara inne i "restaurangen". Det var en väldigt primitiv camping, men underbart vacker, nere vid en sjö Malmesjaure (bad för Tees, vi tyckte att det var för kallt, så badkläderna låg längst ner i husvagnen). Vi tyckte att det var helt underbart att slå läger där och tog en lång runda med Tees och sträckte på oss. Sedan smakade kvällsmaten gott.

Bad i sikte.

Under natten regnade det ganska rejält och vi undrade hur tältaren hade det bredvid oss. Ett litet lågt tält och så hade vi det så varmt och skönt inne i husvagnen.

Kolla storleken på tältet.

På morgonen pratade Timo med tältaren, först på svenska, sen på finska, inget fungerade, så det blev på engelska. Han var schweizare, som åkte runt i Norden. Han tyckte att det var bättre i Norge för där kunde han ta flyget kortare sträckor, det gick inte i Sverige. Vi såg inte att han hade någon bil eller cykel, så vi vet inte hur han tog sig fram. Så vi är väldigt olika i vårt campande, men han såg glad ut.

På onsdagen fortsatte vi norrut och passerade Sorsele och äntligen strax innan Arvidsjaur såg vi första renen.

Men Nina hade sagt att det bara var strörenar, som var ute nu och vi hade glatt oss att få se renar i massor, men tji fick vi. Efter en stund såg vi några till och dem hann vi fotografera.

Några mil innan Jokkmokk såg vi  fler renar.

Så var vi då framme i Jokkmokk och Timo var inne i Jokkmokks gamla kyrka, den var väldigt vacker.



En fin gammal kyrka.




Infarten till campingen.

Vi hittade campingen, en stor flott med vattenkanor och stora lekplatser

invid en stor bred älv, Luleälv, men det fanns nästan inga husvagnar och det började regna, så på med stövlarna och ut en runda så att Tees kunde bada igen. Hon känner alltid lukten av vatten och drar dit för hon vill bada.

Bad i Lule älv.


Om det varit bätre väder hade Timo kunnat leka lite.

Vi promenerade i Jokkmokk, men det var inte det Jokkmokk som vi hade tänkt oss och mindes. På fredagen skulle det vara marknad där, men vi kunde inte stanna till dess. Vi gick även en runda på området och hittade en bastu, som var igång och vi bastade och det kändes skönt och kvällsfikat smakade gott och vi sov skönt efteråt. Vi fick lite panik, kameran krånglade det hade kommit in sand i luckan som stänger kameran, skulle alla våra foton nu gå åt skogen? Men vi lyckades få rätsida på det

Ett fint gammalt hus, som vi såg när vi åkte från campingen.
På torsdag morgon fortsatte vi mot Haparanda och strax efter Jokkmokk såg vi renarnas konung en pampig en!



Vilket exemplar.


Under resan passerade vi även polcirkeln.



Det känns mäktigt att passera polcirkeln.

Vi passerade Boden där hösten kom emot oss, så det var dags att ta på strumpor (jag älskar att gå barfota så länge det går, men nu var det kallt)




En fin rodell i Boden.

Vi handlade mat på Kvantum där och hamburgare och glass med hjortronsylt, mums, på Max som vi åt i husvagnen. Visst är det fantastiskt att köra med husvagn och när man vill, så går man in i husvagnen, där det finns värme, vatten och spis och sängar, så att man kan vila lite.



Vi fotade Kalix kyrka på vägen

och sedan kom vi fram till Haparanda.

Vi for till Haparanda Golfklubb och hälsade på Emil Innala som var greenkeeper där och gammal bekant till Timo.

Han satte in sin hund i bilen eftersom den inte tyckte om andra hundar, och så fick Tees komma in och vi bjöds på kaffe och kaka. Under tiden kom Emils dotter in (hon bodde i Kiruna, när jag sa att vi kom från Skåne, sa hon att det behövde vi inte tala om, det hördes) och hon hade en hund som var världens snällaste. Men av någon anledning for hon på Tees och bet i hennes päls

Först lite lek, sedan allvar.

och Tees såg förtvivlad ut och hoppade upp till husse. Vilken tur att hon inte bet tillbaka tyckte Emil och det gjorde vi också, för en sådan hund vill vi inte ha, men Tees såg väldigt orolig ut.

Haparanda Golfklubb hör ihop med Torneå Golfklubb och kallas Green Zone.

Jag hade högt blodsocker och var väldigt grinig, stackars Timo, han menade att jag kunde vila i husvagnen så gick han och Tees över på finska sidan. Men jag följde med, det är bättre att röra på sig när sockret är högt.

Torneås klubbhus.

Green Zone är en bana på 18 hål, 9 hål på svenska sidan och 9 hål på finska sidan

Hål 10.



Ett green.



Timo inspekterar.



En ganska rolig skylt mitt på golfbanan.

Det var 2 helt olika klubbhusmiljöer, spartanskt på svenska sidan och modernare på finska sidan.  Finland hade 1000 medlemmar och Sverige bara 300 st. Det var vitgröe på de svenska greenerna och brunven, vitgröe på den finska sidan När vi gick över gränsen fanns det kameror, så vi hade tagit med oss Tees pass, men ingen visade sig där. 

På kvällen parkerade vi husvagnen på parkeringsplatsen på Haparanda GK och hade natt.