Styrelsemöte och skottning

Tisdagen den 10 februari var det åter dags med styrelsemöte för Sydsveriges Finska Krigsbarn. Detta möte hade Soini Andersson planerat, så vi höll det på Trästället i Skyrup utanför Tyringe.

Vi samlades först för att äta en lunch tillsammans i restaurangen.
 
















Efteråt samlades styrelsen med kaffe och kaka och ordförande Jean öppnade mötet.








Dagens viktigaste punkt var årsmötet som skall hållas i Eslövs Medborgarhus den 18 mars kl 13 00.

Valberedningen har haft ett jättejobb att hitta en ny ordförande till föreningen. Men de har ett förslag på personer, till den nya styrelsen med Soini som ny ordförande. Men årsmötet är ju den som beslutar. Det diskuterades också att vi bör kontakta kommunerna, för att de bl. a. skall ha finska vänorter och manifestera att det är 200 år sedan Sverige och Finland gick skilda vägar.

Under vårt sammanträde gick respektive runt på Trästället och tittade på en hel del sevärdheter. Alpo som hade hämtat mig körde mig hem också och i god tid innan snön kom. De som bodde i Trelleborg hade inte sådan tur utan snöovädret kom emot dem.

På onsdag morgon hade det kommit ganska mycket snö, så det var bara till att gå ut och skotta, ett ganska tungt arbete i vår ålder.






Tees skulle som vanligt vara med och rusade runt och rullade sig i snön.




Det kom en man med barn och Tees skällde så klart ut dem, men viftade på svansen och ville att de skulle komma in och leka. Timo förklarade att hon inte vara farlig, bara skällde och då sa han att han hade sett henne som valp så de var inte rädda för henne och flickan kastade snöbollar åt henne och det uppskattade hon mycket.





Sedan hade vi tid hos vår fotvårdare Mona och det är helt underbart att få gjort vid fötterna hos henne, hon är så duktig och har skött våra fötter i många år. Man går som på moln när man går hem därifrån. Vi fick ett sms. om att Sara fortfarande var sjuk och det inte blev någon vattengympa, ganska skönt, eftersom vi hade skottat snö och sedan tog jag en promenad hem från stan, så vi hade ju faktisk motionerat ändå. Vi var ganska "möra" när kvällen kom.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0