Timos corner

Så var det då dags för årets Papa Buekonsert med gladjazz och det hade varit smällkallt på natten (ca -15 grader) som John Pohlman sa, när han var konferencier, att här i Hässleholm händer det alltid något när vi är här. Bl a så var det då stormen Gudrun grasserade (vårt tegeltak lyfte, men la sig till rätta igen) Sedan var det den gången när det blev blixthalka på kvällen-natten. Denna gång var det smällkallt här.

Vi lämnade Tees till Carina i god tid och det var skönt att kunna duscha och klä oss i lugn och ro, annars vill Tees gärna vara i vägen.

Föreställningen började med att lilla söta Idun, ca 3-4 år gammal stod vid micken och sjöng alldeles solo, 3 stycken julsånger, bl a en sockerbagare. Hon verkade helt oberörd av att salongen var fullpackad och jublet var stort.

Sedan kom Gunhild Carlings orkester och det var en upplevelse att se och höra. Det var tretton st musikanter varav 6 st från familjen Carling. Max Carling spelade bl a tenorsax, fiol och klarinett, så helt olika instrument. Sedan utmärkte sig Ulf Carling med trummor och stand up, med spex och dans. Själv sjöng Gunhild och spelade trombon och trumpet.

Sedan blev det jubel i salongen när Hässleholms egen Peps Persson kom in och spelade munspel och sjöng "falsk matematik", och trots otroliga applåder kom inte Peps in igen, han orkade inte. Tyvärr var det bara lite batteri kvar i kameran, så bilderna blev inte så bra.

Peps i aktion.



Underhållning i foajen i pausen med mamma Aina, - Max Carling, samt  Gerd Carling

Sedan var det dags för Papa Bues Viking Jazzband. Arne Papa Bue kom in ledsagad av sin fru och visades tillrätta till sin stol, som han sade, hon bestämmer var stolen ska stå. Han spelade trombon och sjöng 2 sånger, men det märks att åldern tar ut sin rätt. I övrigt spelade Erik Krolle Andersen klarinett och Ole Olsen bas, Per Jakobsen piano och sång, på trummor skulle Roger Berg spela men han hade "försovit" sig, men kom mitt under föreställningen och under tiden hoppade Ulf Carling in. På trumpet var det Jazzi´n Jack Andersson som spelade.

I pauserna spelade en del av Carlings orkester och de var otroligt duktiga.

Gunhild och Ulf Carling

Sista avdelningen av föreställningen blev en happening när Bues och Carlings spelade ihop, särskilt mäktigt var det när trummisarna skiftades om att spela och spexa och så kom då Peps in igen och spelade och han såg ut att njuta av att spela tillsammans med de övriga.

Det var verkligen värt sina pengar att få sitta och lyssna till en sån underbar gladjazz. Sedan var det bara till att hämta Tees och då berättade Carina att Tees hade varit så duktig med hennes katt Milton. Först satt hon som paralyserad, när hon såg en KATT inne i rummet, men till sist låg de och sov bredvid varandra. Tänk om hon kunde göra likadant hemma när katterna springer på tomten eller utanför.

Det kändes ruggigt kallt när vi körde hemåt. Vi vill gärna gå i ide tills det blir vår igen. Bara Tees älskar snön, hon rullar sig i den och trivs. Just nu är hon åter i fällningstiden så vi borstar och borstar.
 

Timo hade en hemsk tv-vecka. Det började med "En lapp om halsen" som var ett reportage om hur det var för de finska krigsbarnen här i Sverige och Finland. Han som ledde programmet visade sig vara en klasskamrat från Tammerfors, vi träffade honom i somras på vår tur genom Sverige.

Timo och Armo i Edsbyn.

Han var väldigt hatisk mot sin tid i Finland. Detta berörde givetvis Timo mycket. Sedan tittade vi på ett program om journalisten Bang., käringen mot strömmen. Vi har alltid gillat henne, men programmet var mycket om hennes tid som krigsreporter och det berörde också Timo illa. Sedan var vi så "dumma" att vi tittade på "självmordsturisten " ett program, om mycket sjuka personer, som ville bestämma själva när de skulle gå bort och den var otroligt gripande och hemsk. Som Timo sa när vi skulle lägga oss att det var ingen lämplig film, när man skall sova. Givetvis drömde Timo om det här och när jag råkade stöta till honom, så satte han sig käpprakt upp i sängen och hade fått till det i drömmen, som om jag ville knuffa ner honom för ett stup. Det har jag givetvis lovat honom att inte göra. Så man skall nog tänka sig lite för vad man tittar på tv för program.

Som sagt så har vi fått vinter här nere och tom snö. På onsdagen när vi tittade ut hade vi ett par centimeter snö så det gällde att skotta. Jag hade sett grannens Max vara ute och skotta på sin sida och fick för mig att han varit på vår sida också. När Timo började skotta på vår gård, för att komma ut med bilen, kom Max och bekände att han hade skottat vår trottoar utan lov. Timo sa till honom att det fick han göra så mycket han ville, utan att fråga om lov. Eftersom vi har en hörntomt så hade vi ena gatan kvar att skotta. Vi hjälptes åt och Tees sprang inne på tomten och hade roligt. Det tar på krafterna med skottning i vår ålder, så det är tur att det inte snöar så ofta här i Hässleholm. Nu får man väl anse att julen är över och plocka undan julsakerna och tomtarna kan behöva komma in i värmen.

Idag torsdag, var det roligt att börja skolan igen. Det roliga var, att det var många barn, som tyckte detsamma. Klassen hade fått en ny flicka igen, hon kom från Grönängsskolan tror jag. Skolan började lite mjukt första dagen, då barnen blev informerade om vårterminen, då de skall vara med i de nationella proven mellan mitten av mars och mitten av maj. En del tyckte att det var hemskt, en del att det var spännande. Proven skall ju hjälpa lärarna, att se vilken kunskapsnivå barnen har.

Sedan var det dags att barnen skulle byta platser i klassrummet igen, för en del är det en stor sak, eftersom alla vill sitta bredvid sin bästa kompis. Sen hade lärarna en trevlig årsrevy med förra årets alla månaderna. Där deltog Solen, Havet , 2: an och 3: an.

Erica visade databilder från sin resa i New York och öarna i Karibien. Det är ett fantastiskt fint sätt att kunna visa det på whiteborden.

Jag tycker att det fortfarande är rart, vad många av barnen som ville krama mig, innan jag lämnade skolan igen.

Carina var på utbildning, så vi for hem till henne och tog ut hundarna och där är två  hundar till som gillar snön, särskilt Vittra.



Efter att de hade rastats for vi hem till vår egen Tees och hon blev lycklig att husse var hemma igen.