HIF mot Göteborgs IF (änglarna) semifinal på Olympia.

Timo hade i ett svagt ögonblick lovat Marcus, att om det gick bra i engelskan, så skulle han bjuda Marcus på en fotbollsmatch. Nu i höst kom Marcus på detta och påminde morfar. Timo sa, välj ut en match, gärna i Helsingborg så åker vi dit (pappa Lars pratade om ligamatcher utomlands i England eller Italien, men så blev det inte) En dag ringde Marcus och sa att nu hade han hittat en match, HIF mot Göteborg, så de beslöt att åka dit i onsdags (Timo missade sin vattengympa, men va då!) Det var ont om tid för Marcus slutade skolan 15 45 och  tåget skulle gå 16 20. Han cyklade hem snabbt och vi väntade med bilen där, med mackor och dricka, för det var inte tid att äta hemma. Vi hann ner till tåget i tid och jag tog hem bilen, efter att ha kollat att de hunnit med tåget.


Framme i Helsingborg skyndade de sig mot Olympia för att få biljetter. Det var en pärs tyckte Timo, eftersom det var uppförsbacke hela vägen. Det tog på krafterna och andningen hade det svårt. Men de kom väl fram och fick biljetter. 



Marcus visste att i Idrottens hus skulle Rumänska Davis Cuplaget i tennis träna och senare möta Sverige, så de gick dit och träffade en del av spelarna. Byggnaden ligger ju alldeles intill Olympia.



En mycket artig spelare. Ser trevlig ut också.(ung också tycker Gunilla, hm!)



Här är Olympia och Timo var lyrisk över gräsmattan, när han fick chansen att gå ut på plan och känna på gräset, den var så otroligt fin, men så hade de också tagit hjälp av en greenkeeper vid ombyggnaden av planen.


Här är HIF:s lag och värmer upp sig.

HIF med sina gulliga mascotar. Här kunde inte Timo glömma Anettes sons replik när han talade med Henke!!!!



Marcus spänd inför matchen, de höll ju på HIF, men tyvärr vann Göteborg med 3-1. Men de var nöjda ändå och skyndade till tåget hem, så att det inte skulle bli för sent. Det var ju skolgång för båda nästa dag. Lars var nere vid tåget och hämtade hem dem.



På höga höjder med mätning och spikning. Men det går att hålla i sig.

Blir det bra så här, undrar Timo? 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0