Timos corner

På söndagen den 16 januari var det dags för fotbollscup i Cupolen igen och Erica spelade och deras lag blev 3:a och hon fick en ny medalj att hänga upp på sitt rum.

Här kollar Christel och Moas mamma läget.




Nu är det dags igen att analysera matchresultatet.





Här en sista instruktion före nästa match, Erica med en 6:a på ryggen.





Det var mycket liv och rörelse i Cupolen.





På måndagen började Timos KOL-gympa igen och det var tufft efter juluppehållet.

På onsdagen for vi och Siv och Boris till Landskrona till begravningen av Gunillas och Sivs bror Bosses fru Sonja.
Här är moster Gunvor och Siv o Timo.





Bosses dotter Eva och hennes man Göran och deras dotter.





Gunillas bror Bosse som är 3 år äldre än Gunilla, men fyller år samma dag.





Här kommer Sonjas syster Eva.





Bosse igen.





Sonjas dotter Lena med sin dotter kom från Miami.




Mycket vackra blommor vid kistan och det var en underbar kvinnlig präst som höll begravningsakten bara för de närmaste.




Efter begravningen åkte vi med Gunvor hem och fick en fika, sedan passade vi på att hälsa på Rune och Laila.




Gunilla ler åt brodern Runes alla glada skämt om svunnen tid.



Laila bjöd på hembakade fastlagsbullar.





Boris och Siv hos Rune.




Sedan tog vi en snabb titt in till Thomas och lämnade kläder till Linnea från Erica ock så for vi hemåt igen och hämtade Tees hos Carina och vi var ganska trötta efter dagens många olika innehåll.

Den 8 januari var det dags för Vittsjö igen, Ingmar (vår granne i Vittsjö) fyllde 65 år och vi gratulerade honom.





Där träffade vi våra andra gamla grannar Pelle och Margita Önnevik.





En glad Pelle.





Och Margita var också glad.





Jubilaren Ingmar.





Syster Siv.





En glad Boris.




Inga ser fundersam ut.





Själv försöker jag undvika fotografen.

Timo fick tid till ögonkliniken i Kristianstad och fick sin Botoxspruta, så nu kan han sova igen på nätterna. Själv var jag på lungmottagningen och gjorde några tester, som visade, att jag nog inte har astma eller kol.
 
Sedan togs det blodprover och jag fick träffa en trevlig och noggrann doktor, som skall gå vidare med fler röntgen och arbetstester.
 
Vi har försökt vara ute när vädret är fint och Carina ordnade, så att jag har broddar på skorna och vågar promenera fast det är svinhalt.
 
Timo hade oturen att ramla, när han var ute med slask och slog huvudet i en hård snödriva. Man kunde se avtrycket av hans huvud där och han kände sig inte riktigt bra på ett par dagar.
 
Och nu blev det slut på hans skidåkning. Han körde på golfbanan och det gick väl ganska bra, men han kan inte ta det lugnt så pulsen rusade iväg. Men nu står skidorna och vilar för det har börjat töa.

 



Vår lilla solstråle älskar när vi går ut med henne, helst när båda är med och hon kan springa emellan oss. Just nu har hon en hemsk fällningsperiod. Hon skall nog snart börja löpa igen.





En fredag var vi och hjälpte Carina med takboxen, hon skulle låna ut den till en bekant och skulle lämna den på lördagen, när de hade sin träning med hundarna, men det blev så dåligt snöoväder så hon körde inte iväg.





Nu är den på plats.





Sedan körde vi till tippen med vår gamla stol och fortsatte upp till Vittsjö och bjöds på lunch hos Siv och Boris. Tees håller sig till Siv, det kan ju bli en smakbit.





Lax och pressad potatis och sallader med goda såser, mums.





Vi lät oss väl smaka.





Visst ser det frestande ut.




Timo och Boris gick en runda med Tees och sedan vankades det risalamalta och kaffe och musslor. Vi tittade en stund på skidor på tv:n, sedan åkte vi mätta och belåtna hem igen.

En dag for vi till Farozon en restaurant  vid Hässlegårdens golfbana och åt lunch för våra julklappar. Siv och Boris var också med.




Maten var jättegod och det fanns ett stort fint grönsaksbord.




Sedan snöade och snöade det och Marcus ringde och frågade, om han skulle komma och hjälpa oss att skotta. Det fick han ju gärna och efteråt blev det hans och morfars favoritmat, bruna bönor och fläsk och så semlor, smaskens tyckte de.

Marcus har blivit så van vid Tees nu, att hon får ligga i knät på honom och det vill hon hemskt gärna göra.




Marcus är vårt äldsta barnbarn.

På nyårssafton fick vi ett MSM från Thomas med en nyårshälsning med en bild av Linnea och Moa.





Nyårsdag tittade vi på nyårskonserten från Wien som vi har gjort i många många år.







Sedan for vi ut till Äspet, kanske gick det att promenera där. Men vi fick parkera utanför på vägen och börja pulsa i snön, så du ser Christer att vi har det nästan som i Lappland.





Det syns på klädseln att det är kallt.




Men hundarna njuter.




Det kom en annan hundägare, så vi fick samla ihop våra hundar, men han försvann igen när det inte gick att promenera där.

.


Det lyckades inte att få ihop hundarna till en fin grupp.





Bara bus och de blev motionerade så vi for hem igen och  åt lite rester av julmaten och sedan var vi ganska nöjda med dagen.