Del 3.Uutela, Vasa.

 
 På tisdagen den 9, körde vi in om till Raili, så att Timo fick krama henne adjö och sedan styrde vi kosan mot Uutela. Som tur var fungerade AC:n igen, det hade den inte gjort en bit mellan Helsingfors-Tammerfors, vi hade kommit åt en knapp som stängde den, visade det sig. Här har vi stannat för en kaffepaus nära Virrat.
 
 
 
 
 Som vanligt drog vi oss mot skuggan. Tees väntar på sista biten.
 
 
 
 Här har vi kommit till Kortesjärvi, med sin vackra kyrkogård. Här ligger många i mammas släkt begravda.
 
 
 
Väl inne på Uutela gård och Tees släpptes lös.
 
 
 Det blev bastu på kvällen i en gammal tjusig bastu, utan elektricitet, men mysigt med levande ljus.
 
 
 
 Det var jätteskönt med bastu, även om Gunilla var lite trött.
 
 
Timo njuter som alltid av bastu. Han bastar alltid där det bjuds, ofta hos kompisar.
 
 
 På natten skrämde Tees oss, hon skällde vansinnigt mitt i natten och ställde sig mot fönstret i husvagnen, vi hade inte dragit ner gardinerna, men de kom ner snabbt och vi såg inget ovanligt. Kanske var det en katt, som brukade springa där, Timo trodde på björn, räv eller varg.
På morgonen fick Timo gröt och vi fick en rejäl frukost. Vi lagar inte gröt i husvagnen, utan det får bli Vetabix till Timo. Här morbror Rainer och Timo vid frukostbordet.
 
 
 
Gunilla och Seija ser glada ut, vem sa något roligt?
 
 
 
 Nu skall Tees få en långpromenad  runt Uutelas ägor.
 
 
 
Här en lycklig hund, som får vara lös och springa efter långa bilturer.
 
 
 
Gunilla följde också med, här genom vacker tallskog.
 
 
 
Åter är vi tillbaka på gården. 
 
 
 
 Den gamla helt underbara bastun, som morbröderna Rainer och Tauno har byggt för över 50 år sedan.
 
 
 
Gamla ladugårdbyggnaden med en äldre tillbyggnad. På somrarna sov de yngre  på andra våningen. 
 
 
 
 
Sedan tog Rainer och Timo en tur till morbror Erkkis sommarstuga som nu ägs av sonen Heikki.
Heikki och Helena är i England och hälsar på dottern, som också är läkare där, likt pappa Heikki.
 
 
 
En gammal vacker byggnad.
 
 
 
Som ligger på en udde, vackert vid sjön Purmojärvi.
 
 
 
Nästa granne vid Purmojärvi ägdes också av en släkting till Rainer, denne släkting bygger dylika stockhus runt halva Finland.
 
 
 
 
 
 Byggmästarens son hade nästa tomt, här är sonen med hustru och Rainer Sonen ville visa alla husen för oss..
 
 
 
 Visst var de jättevackra!! Såväl ute som inne. Detta är pappans hus. Den skulle nog passa i Hässleholm också!
 
 
 
 Ett fullt modernt kök.
 
 
 
 Naturligtvis bastu och en fin dusch. Bastu är givet i alla hus i Finland, så även i många lägenheter.
 
 
 
 Detta är sonens hus utvändigt . De bor utanför Tammerfors, när de inte är i sommarstugan.
 
 
 
Vilken vy och tänk att slänga sig i sjön efter bastun.
 
 
 
Husets gavel mot sjön. 
 
 
 
Vilket kök, fullt modernt och ljust samt i storlek för en barnfamilj.
 
 
 
Efter turen var det skönt att gunga lite i sommarvärmen.
 
 
 
Rainer ansluter också. Två trötta "gubbar".
 
 
 
Tees hade det bra, hon kunde vara lös när vi var med henne utomhus.
 
 
 
Rainers nära släkting Kauko bor här som hans granne, Han arrenderar alla Uutelas åkrar.
 
 
 
De tog en tur till Rainers gamla släktings förfallna hus.
 
 
 
Här Kauko och Rainer efter att Kauko berättat om husen och jobbet som lantbrukare.
 
 
 
 Nu kollar Kauko Rainers gräsklippare, något fel var det.
 
 
Tre glada gubbar.
 
 
 
Efter det blev det fika inne i vardagsrummet.
 
 
 
Det smakade gott med bl. a brödost, en finsk delikatess.
 
 
 
Glass blev det också.
 
 
 
 Gunilla fick huvudbry av all finskan, när hon skulles sova, hade hon bara finska ord i huvudet. Lauseita, lauseita!
 
 
 
Timo beundrar fågelholken, som Tauno   hade gjort för många år sedan..
 
 
 
Tees njuter av skuggan och försöker göra sig osynlig, så att hon slipper gå in i husvagnen, Seija var lite hundrädd, så Tees fick alltid stanna ute.
 
 
 
Här pratas historia, om Rainer och Timos mammas barndomshem.
 
 
 
Seija har hämtat kryddor och se, Tees går bredvid henne, men hoppar inte, kanske känner hon att Seija är försiktig när det gäller hundar. Hon hade blivit skrämd som barn. 
 
 
Det visades att två stora tallar har växt upp och sedan sju små tallar till, barnen i familjen var just sju!! 
 
 
 
Skogen är nästan intill huvudbyggnaden på Uutela.
 
 
 
 Vackra blommor på verandan.
 
 
 
Så var det dags att koppla husvagnen igen och planera färden mot Vasa.
 
 
 
Här tackar vi för oss för allt, bastubad och framför allt, för all god mat som Seija gjorde.
 
 
 
Sista lunchen innan avfärden.
 
 
 
 Det kollas att allt är med, Tees och alla klädplagg.
 
 
 
 Här håller Rainer upp en gren som hänger för långt ner och vi vinkar adjö.
 
 
 
Vi körde mot Vasa, det var 11 mil dit över Kauhava, vi körde ner till hamnen för att kolla, när vi kunde ta båten över till Umeå. Vi fick bokat plats, så vi körde vidare till campingen, som låg nära hamnen. Här kopplar Timo av.
 
 
 
Vid vår promenad i området mötte vi  en annan Springer Spaniel, Ebbe. De bekantade sig med varandra.
 
 
 
En kul grillplats på området.
 
 
 
 Nere vid bastun ville Tees ner i vattnet.
 
 
 
Timo är försiktig, det är svårt att gå där.
 
 
 Men det blev ett dopp ändå.
 
 
 
Här vankas lite kvällsmat ute i det fria.
 
 
 
Tees fick lite pälsvård också.
 
 
 
Ett annorlunda ekipage.
 
 
 
 
 
Vi hade ringt Pirkko och bestämt möte nästa eftermiddag. På dagen for vi in till stan och försökte hitta ögonmedicin till Timo, men det lyckades inte.
 
 
 
 Det skulle vara beachboll nästa dag och vi fikade bredvid det, på torget i Vasa.
 
 
 
En vy från Vasa med vackra blommor.
 
 
 
I bilkön till Pirkko.
 
 
 
Vi hittade fint dit och vi bjöds på paj och sallad samt bullar o kaffe. Riktigt kul att få träffa Pirkko igen. När vi bodde i Helsingfors, träffade vi Pirkko på Tali-banan.
 
 
 
Vackra tavlor på väggarna som Pirkko själv gjort.
 
 
 
 Här njuter vi hos Pirkko.
 
 
 
Pirkko som värdinna.
 
 
 
Det smakade gott som alltid, sa Timo.
 
 
 
 Tidig nästa morgon kopplade vi vagnen och Timo kollar läget vid campingen.
 
 
 
Nu skulle vi checka ut och köra till hamnen i Vasa.
 
 
 
 Det var mycket bilar vid hamnen före oss, även om vi var tidiga.
 
 
 
 
Här syns båten, vit med blå skorsten.
 
 
 
En liten en, tyckte Gunilla.
 
 
 
Mycket folk traskade in på båten längs gaten.
 
 
 
Vi hittade ett hundrum och Timo kollar Tees.
 
 
 
Det var 11 hundar i rummet, men det gick alldeles utmärkt. Alla hundarna var väldigt sociala, ingen var aggressiv alls. De fyra timmarna gick fort.
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Esko Mäkinen

Hei Timo. Katsoin valokuvat Uutelassa käynnistänne.
Lapsuusmuistot tulevat mieleen. Hienoja kuvia.
Terveiset.
Serkkusi Esko

2013-08-21 @ 13:04:03

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0